Forskningsprojekt Projektet, finansierat av Vetenskapsrådet, har studerat hur produktionen av skönlitteratur införlivades i välfärdsstatens politiska apparat, något som både fick materiella konsekvenser för författare och bidrog till att förändra kulturens samhällsroll.
Projektet har letts av Jon Helgason vid Linnéuniversitetet. Övriga projektmedlemmar är Peter Henning vid Umeå universitet, Erik Erlanson vid Linnéuniversitetet och Linnéa Lindsköld vid Högskolan i Borås.
ImagePrivat
De viktigaste kulturpolitiska reformerna för skönlitteraturen i Sverige genomfördes mellan åren 1930–1976. Detta resulterade i olika stödåtgärder med syfte att främja litteraturens kvalitet, mångfald och oberoende gentemot bokmarknaden. Åtgärderna införlivade produktionen av skönlitteratur i välfärdsstatens politiska apparat och förändrade författarnas ekonomiska villkor.
Tidigare forskning har undersökt den kulturpolitiska debatt som ledde fram till de politiska reformerna, samt den påverkan som besluten kom att ha på författarnas faktiska ekonomi. Dock saknas en kvalitativt inriktad undersökning av de förändringar i litteraturens funktion som äger rum under den aktuella perioden.
Med metodologisk utgångspunkt i Michel Foucaults och Giorgio Agambens diskursanalytiska arbeten kommer projektet att fokusera på de punkter där litteraturens funktion problematiseras: det vill säga där litteraturen, eller en specifik aspekt av den, synliggörs som ett fenomen i behov av en åtgärd. Projektet kommer således att rikta in sig på de ögonblick och processer i vilka den litterära praktiken eller produktionen blir föremål för distinktioner, klassifikationer, regleringar eller politiska ingrepp. Projektet kommer att analysera dessa “problematiseringsprocesser” i ett tiotal fallstudier. Dessa tar sin utgångspunkt i nyckelhändelser hämtade ur såväl kulturpolitikens som litteraturens värld. Det rör sig bland annat om politiska tal, policydokument, debattinlägg, litterära texter samt framföranden och manifestationer. Tillsammans bildar exemplen ett analytiskt prisma genom vilket välfärdsparadigmets övergripande struktur låter sig förstås.
Projektet löper över tre år och utförs av forskare från Linnéuniversitet, Lunds universitet, Högskolan i Borås samt Umeå universitet.
Projektmedlemmar
Jon Helgason, Linnéuniversitetet
Erik Erlanson, Linnéuniversitetet
Peter Henning, Umeå universitet
Linnéa Lindsköld, Högskolan i Borås
Publikationer
Forbidden literature: Case studies on censorship: Reports from an Anthology Project
Forbidden Literature – Case Studies on Censorship
The Aesthetics of Cultural Policy: Introduction to thematic issue 2/2021
Informationen är tagen från projektets sida hos Linnéuniversitetet där du kan läsa mer.
