"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Idrottsluncher

Idrottshögskolans populärvetenskapliga idrottsluncher arrangeras tre till fyra gånger per termin. Föreläsningarna är välbesökta och publiken utgörs av såväl studenter, yrkesarbetande och pensionärer – alla är välkomna att delta!

Syftet med idrottsluncherna är att erbjuda senaste nytt inom idrottsforskning och utveckling på ett lättillgängligt sätt samt att skapa möten mellan olika idrottsintresserade; t ex forskare, lärare, studenter, aktiva, tränare och andra föreningsmänniskor.

Vi inleder med en föreläsning (kl. 11:30-12:15) i lokalen Luxemburg, IKSU Sport. Efter föreläsningen går vi och äter en gemensam lunch på restaurangen Hansson & Hammar, IKSU Sport. Föreläsningen kostar 50 kr, i priset ingår lunch. Det är möjligt att betala via Swish, nummer 1232419737.

Du som inte har möjlighet att ta dig till lokalen Luxemburg kan se Idrottsluncherna live online istället. En länk skickas till dig som anmält dig att närvara digitalt, länken skickas dagen innan idrottslunchen. Det går inte att se filmade föreläsningar i efterhand.

Vid frågor gällande anmälan vänligen kontakta:
Anna Norell Lindgren, Idrottshögskolan, via mejl anna.norell.lindgren@umu.se eller telefon 090-786 80 36.

Få inbjudan direkt i din e-postlåda

Vill du få inbjudningarna till våra Idrottsluncher direkt till din mejl?
Anmäl dig till vår idrottslunchlista genom att skicka din mejladress till anna.norell.lindgren@umu.se. Märk mejlet med ”idrottslunchlistan”.

Idrottsluncher 2024

2024-01-24

Att lära till lärare i idrott och hälsa - ett ämne för alla barn och ungdomar

Föreläsare: Runa Westerlund, Filosofie doktor i pedagogik, vid Pedagogiska institutionen

Skolverkets kvalitetsrapporter och tidigare forskning har visat hur skolundervisning i idrott och hälsa kan göra att vissa elever känner sig exkluderade och att det finns en problematik med ojämlika villkor för lärande i ämnet. Lärare i ämnet idrott och hälsa behöver kunna se till att alla elever kan delta i undervisningen tillsammans och att de ses som lika mycket värda, oavsett behov och förutsättningar. Att bli lärare handlar om mer än att bara få kunskap i ett ämne och kunna använda den i sin undervisning. Det behövs därför forskning om hur idrottslärarnas tankar, känslor och vilja påverkar varför vissa kunskaper och förmågor som idrottslärare blir meningsfulla och andra inte.

Runa Westerlunds avhandling visar att studenter och idrottslärare vill ha en kritisk syn på sin undervisning och skapar mening genom känslomässiga upplevelser och olika förebilder. Samtidigt visar studien att de har svårt att granska, reflektera över och ifrågasätta normer. Resultaten påvisar att idrottslärarstudenter har svårt att parallellt utveckla egen rörelseförmåga och undervisningsförmåga, de behöver stöd för att kunna navigera dessa dubbla mål för utbildningen. Detta beror på deras tidigare erfarenheter av idrottsundervisning och föreställningen om att idrottsläraren själv ska vara en väldigt skicklig idrottare. Nyutexaminerade idrottslärare står inför många komplexa och utmanande situationer, men bristen på mentorsstöd gör att de måste hantera dessa till stor del på egen hand.

Runa Westerlund är Filosofie doktor vid Pedagogiska institutionen och försvarade sin avhandling 1 december 2023. Hon har tidigare arbetat som idrottslärare i grundskolan i närmare 20 år.

Gör din anmälan, senast 22 januari, här

2024-03-20

Elitidrottselevers komplexa matvardag - hur ser den ut och hur stöttar skolorna?

Föreläsare: Ida Davidsson, doktorand vid institutionen för kost- och måltidsvetenskap.

Maten som elitidrottare äter spelar en avgörande roll för hälsan och prestationsförmågan under träning och tävling. Att hantera det ökade energi- och näringsbehov som uppstår vid idrottande på hög nivå, och samtidigt göra bra matval, kräver matkunnighet så som kunskaper om nutrition men också praktiska färdigheter. Matvardagen kan vara särskilt utmanande för unga i eget boende, något som är vanligt förekommande bland elitidrottselever. På elitidrottsgymnasierna (RIG och NIU) ges eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper om bland annat kost inom ämnet Specialidrott. Hur kostundervisningen fungerar och hur elever och lärare upplever den vet man i dag lite om då tidigare forskning på området är begränsad.   

Ida Davidsson, doktorand vid institutionen för kost- och måltidsvetenskap i samarbete med forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området, tar i sitt avhandlingsarbete ett nationellt grepp på hur elevernas matvardag och kostundervisningen fungerar samt hur skolorna möter elevernas behov. Hon studerar därmed både elever på elitidrottsgymnasier och lärare i ämnet Specialidrott. I samband med Riksidrottsförbundets årliga enkät till elever vid elitidrottsgymnasier 2023 inkluderades 20 kostrelaterade frågor om elitidrottselevers matvardag. Dessa frågor besvarades av närmare 8 000 elever. En nationell enkät till lärare i Specialidrott genomförs under vintern 2024 och längre fram planeras även en intervjustudie.

Under föreläsningen kommer avhandlingsarbetet att presenteras närmare tillsammans med preliminära resultat från elevenkäten.

Gör din anmälan, senast 18 mars, här

2024-09-25

Föreläsare: Johnny Hjelm, professor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier

Mer information kommer.

Tidigare Idrottsluncher

Idrottsluncher ht-23

2023-09-06
MOVE4FUN, Gamification för att främja ungdomars motivation för fysisk aktivitet

Föreläsare: Paul Davis, Institutionen för psykologi

Enligt WHO är 81% av ungdomar i åldrarna 11–17 år inte tillräckligt aktiva. Samtidigt visar siffror att 76–93% av svenska barn och ungdomar i åldrarna 11-16 år spelar spel på sina mobiltelefoner. MOVE4FUN är ett EU finansierat projekt som syftar till att förbättra fysisk aktivitet bland ungdomar i hela Europa via ett innovativt, evidensbaserat innehåll som erbjuds i form av en mobilapplikation.

Paul Davis, professor i psykologi vid Umeå universitet, redogör för hur teorier om motivation kan användas tillsammans med dagens teknik för att främja fysisk aktivitet. Pauls föreläsning beskriver hur forskare och ungdomar, i såväl Umeå som i hela Europa, arbetar tillsammans för att designa och utveckla en mobilapp för att göra rörelser roliga och främja ett livslångt intresse för fysisk aktivitet.

Föreläsningen ges på engelska.

2023-10-18
Tränings-och matchbelastning med hjälp av GPS mätning och upplevd ansträngning för 15-19 åriga flicklandslagsspelare

Föreläsare: Helena Andersson, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering​

De fysiska krav som ställs på damfotbollsspelare under match ökar hela tiden. Det blir därför viktigt att förbereda unga spelare på de fysiska förutsättningar som krävs att bli elitspelare för att hänga med i utvecklingen men även att förebygga skador. Genom att mäta en spelares rörelsemönster under träning och match med hjälp av GPS kan man få en uppfattning om det externa fysiska arbete som utförs. Därtill kan man registrera spelarens upplevda ansträngning under ett träningspass för att mäta den interna belastningen.  Genom de två måtten kan man följa en spelares träningsbelastning över tid samt jämföra nationella matcher med internationella landskamper.

Helena Andersson kommer i denna föreläsning att delge några resultat från projektet med flicklandslagsspelare där man undersöker hur både den externa och interna träningsbelastningen är under en veckas träning jämfört med match. Projektet som helhet ingår i ett större projekt som är initierat och finansierat av Svenska Fotbollförbundet och UEFA.

Helena Andersson är lektor i Idrottsmedicin vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering. Hon är ledamot i Svenska Fotbollförbundets medicinska kommitté och har uppdrag som fysexpert inom UEFA och FIFA.

2023-11-29
Foten i fokus

Föreläsare: Eva Tengman, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering

Prevalens av fotbesvär bland den vuxna populationen är hög, framför allt hos personer med fotbelastande yrken men även hos idrottsaktiva.

Under föreläsningen kommer Eva Tengman att dela med sig sina erfarenheter från forskningsprojektet ”Foten i fokus” och lyfta en del vanliga besvär från foten. Det övergripande syftet med projektet är att utveckla tester och träning vid fotrelaterade besvär. I forskningsprojektet ingår litteratursammanställning, reliabilitetsstudier/utveckling av fotspecifika tester, intervjustudie samt pilotstudie om träning av fotspecifika muskler. Projektet är ett samarbete mellan fysioterapeuter, ergonom och fotkirurg och har fått medel från Strategiska forskningsområdet vårdvetenskap och Idrottshögskolan. Välkomna att höra mer om foten!

Eva Tengman, Lektor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten fysioterapi.

Idrottsluncher vt-23

2023-01-18
Lärstyrka hos specialidrottselever som förutsättning för talangutveckling

Föreläsare: Anna Renström, Pedagogiska institutionen 

Lärstyrka handlar om att individen förhåller sig till undervisning på ett sätt som ger ökade möjligheter att lära. Det kan exempelvis handla om att tåla motgångar i lärandet och att kunna uppfatta vad undervisningen fyller för nytta för mig och min utveckling. Sådana färdigheter kan vara särskilt viktiga för idrottare som valts ut till en talangmiljö där förväntningar på utveckling och lärande är höga. Föreläsningen ger exempel på hur lärstyrka kan ta sig uttryck och spela för roll i talangutveckling. 

Anna Renström kommer i denna föreläsning delge några resultat från ett etnografiskt projekt som fokuserat på undervisning av specialidrottselever vid ett fotbollsgymnasium (NIU, Nationellt godkänd idrottsutbildning). Projektet som helhet undersöker hur fotbolls-NIUn kan påverka utvecklingen mot elitfotbollsspelare och hur denna utbildningsform bidrar i Svenska Fotbollsförbundets talangutveckling som helhet.

Anna Renström är adjunkt och doktorand vid Pedagogiska institutionen.

2023-03-29
Kan tidsperspektiv och tidsbedömning påverka fysisk aktivitet och idrottsprestationer?

Föreläsare: Michael Trotter, Institutionen för psykologi

Michaels presentation kommer att täcka ett postdoktoralt forskningsprojekt vid institutionen för psykologi om ämnet tid. Två aspekter av vår tidsuppfattning, tidsperspektiv och tidsuppskattning kommer att behandlas i relation till hälsa och prestation. För det första kommer tidsperspektiv (framtid, nutid och dåtid) och hälsa att utforskas. En undersökning av tidsperspektivets påverkan på fysiskt aktivitetsbeteende hos äldre vuxna kommer att presenteras. Därefter kommer tidsuppfattning, genom tidsbedömning, att undersökas i en studie som undersöker förhållandet mellan ansträngning och trötthet och tidsbedömning och pacing hos elitidrottare.

Michael Trotter är postdoktoral forskare vid psykologiska institutionen i Umeå. Michael kommer ursprungligen från Brisbane i Australien och disputerade vid Queensland University of Technology. Michael arbetar nu som en del av den idrottspsykologiska profilgruppen vid institutionen för psykologi och utforskar hur tid kan påverka hälsobeteenden och idrottsprestationer.

2023-05-24
Umeås väg till Idrottslig framgång! Dubbla karriärer – röda tråden från gymnasiet till akademiska studier.

Föreläsare: Pernilla Eriksson, Idrottshögskolan, och Henrik Ragnvaldsson, Umeå Elitidrottsgymnasium

Pernilla Eriksson är projektledare för Riksidrottsuniversitetet och områdeschef på Idrottshögskolan vid Umeå universitet och Henrik Ragnvaldsson är rektor på Umeås Elitidrottsgymnasium vid Maja Beskows gymnasium. Tillsammans berättar de om hur Umeå arbetat med Dubbla karriärer – elitidrott och studier med individen i fokus.

Pernilla och Henrik kommer under denna idrottslunchföreläsning att beskriva syftet och målet med Dubbla karriärer. De kommer även att lyfta fram hur Idrottshögskolan och Umeås elitidrottsgymnasium samarbetar med det lokala föreningslivet för att nå målet - att vara vinnare i det korta och långa loppet. Dessutom kommer ett praktiskt exempel, från en av de lokala elitidrottsföreningarna, gällande hur det fungerar med Dubbla Karriärer att lyftas fram.

Fakta:
Umeå universitet är ett av Sveriges största idrottsuniversitet och är sedan hösten 2015 ett Riksidrottsuniversitet. Drygt 200 elitidrottsstudenter finns vid Umeå universitet. De representerar cirka 30 olika idrotter och studerar på över 50 olika utbildningsprogram. Umeå elitidrottsgymnasium är Sveriges näst största Elitidrottsgymnasium med 400 elever inom 14 idrotter.

Idrottsluncher ht-22

2022-09-28
Apolitisk idrott och mänskliga rättigheter: Går det ihop?

Föreläsare: Johan Lindholm, Juridiska institutionen

Principen om politisk neutralitet är väletablerad inom idrotten, dock tilltagande omstridd. Att den riskerar kollidera med andra värden är inte nytt, men under senare tid har ett ökat fokus på mänskliga rättigheter satt principen i skarpt fokus. Vilket ansvar har idrottsförbund för rättighetsintrång som begås i samband med idrottsevenemang? Hur stora intrång i utövarnas yttrandefrihet kan motiveras med idrottens politiska neutralitet? Inom idrotten är dessa aktuella och svåra policyfrågor, men det är också i högsta grad rättsliga frågor.

2022-10-26
Science on court – om idrottsmedicinsk forskning i praktiken

Föreläsare: Martin Fahlström, Institutionen för klinisk vetenskap.

Föreläsningen riktar sig till alla som är intresserade av utveckling och forskning inom området idrottsmedicin. Den tar upp resultat och erfarenheter, samt praktiska tips kring upplägg och genomförande av idrottsmedicinska studier.

Martin Fahlström, professor och överläkare vid Institutionen för klinisk vetenskap, Medicinska fakulteten, Umeå universitet. Han har ett förflutet i badminton som spelare och tränare på elitnivå. Hans doktorsavhandling vid Umeå universitet handlade om excentrisk träning och hälseneskador i badminton. Martin har uppdrag åt Badminton World Federation (BWF) som ”on court-doctor” vid internationella tävlingar och han är ledamot i BWF:s medicinska och vetenskapliga kommissioner. Genom åren har han genomfört ett antal idrottsmedicinska studier med tonvikt på badminton.

2022-11-30
Kan god muskelfunktion förebygga nya skador och tidig artros efter främre korsbandsoperation? Preliminära resultat från en pågående långtidsstudie.

Föreläsare: Anna Cronström, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering

Främre korsbandsskada är en vanlig idrottsrelaterad skada med stora konsekvenser för den som drabbas. Risken för att drabbas av ytterligare skador är hög och nästan hälften utvecklar knäartros i en relativt ung ålder.

Anna Cronström kommer i denna föreläsning delge preliminära resultat från sitt pågående postdoc-projekt där de vill undersöka om muskelfunktion har någon betydelse för om man drabbas av ytterligare skador och/eller tidig artros efter en främre korsbandsoperation.

Idrottsluncher Vt 22

2022-01-26
Likvärdiga villkor i Sveriges största folkrörelse - en halvtidsrapport

Föreläsare: Kim Wickman och Staffan Karp, Pedagogiska institutionen, samt Madelene Nordlund, Sociologiska institutionen.


Föreläsningen ges digitalt via Zoom.

Svensk idrott har inlett en stor organisationsförändring vilket innebär en demontering av Parasportförbundet och en inkludering av idrottare med funktionsnedsättning i befintliga specialidrottsförbund. Förändringen ställer nya krav på resursfördelning, delaktighet och tillgänglighet. Med kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder undersöker projektet på individ-, organisations- och samhällsnivå möjligheter och barriärer för en förändring mot jämlika och jämställda villkor.

Inom en rad samhällsområden så som exempelvis idrotten, finns hinder som skapar ojämlikhet som innebär att personer med funktionsnedsättning inte får sina mänskliga rättigheter uppfyllda. Att följa den inkluderingsprocess som nu pågår inom svensk idrott innebär en unik möjlighet att förstå hur jämlikhet ”görs” i praktiken och utvinna ny kunskap som bidrar till att minska glappet mellan teori och praktik. Föreläsningen ger inblick i det pågående projektet och några av de upptäckter som gjorts under resans gång.

2022-03-16
Värme- och fuktväxlande andningsmasker - luftvägseffekter av fysisk aktivitet i kyla

Föreläsare: Nicolai Stenfors, lektor, samt Linda Eklund, doktorand, vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

Föreläsningen ges digitalt via Zoom.

Föreläsningen riktar sig till alla som bedriver fysisk aktivitet i minusgrader. Vi sammanfattar kunskapsläget om vad som händer i luftvägarna vid träning i kyla.  Därefter redovisas bevisläget om värme- och fuktväxlande andningsmasker. Andningsmaskerna skyddar luftrören vid köld-utlöst astma, men nu finns bevis för att de även gör nytta hos idrottare utan astma.

Nicolai Stenfors är lektor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet. Han undervisar läkarstudenter i lungsjukdomar, evidensbaserad medicin och kliniska färdigheter. Han är vidare docent i Lungmedicin och forskar om sambandet mellan kyla, fysisk aktivitet och luftvägsohälsa. Nicolai arbetar dessutom som överläkare vid Lungkliniken, Östersunds sjukhus.

Linda Eklund är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet och forskar på luftvägseffekter av fysisk aktivitet i kyla. Linda är även ST-läkare inom anestesi och intensivvård vid Östersunds sjukhus.

2022-04-13
Gymkulturens logik, ett 20-års perspektiv

Föreläsare: Tor Söderström, professor, Pedagogiska institutionen

Föreläsningen hålls i Luxemburg, IKSU Sport.

Föreläsningen riktar sig till alla som är intresserad av att få en inblick i gymkulturen, den träning som bedrivs och människors motiv för att träna. Intresset för att träna med vikter på gym ökade mellan 1970 och 1990-talet talet men har under 2000 och 2010-talet fortsatt att växa markant vad gäller antal gym, antal personer som tränar på gym och antal personer som arbetar inom fitnessbranschen. I takt med att antalet gym har ökat har antalet nya träningsmetoder liksom antalet maskiner ökat, utvecklingar som har skapat fler möjligheter för styrke- och uthållighetsträning. I föreläsningen som tar sin utgångspunkt i en studie av gymbesökare under 1990, 2000- och 2010-talen presenteras om och hur träningsmönster och motiv för kvinnliga och manliga gymbesökare har förändrats under denna period. Föreläsningen tar också utgångspunkten att träningsvanor och motiv är något som behöver förstås i relation till den samtida kulturen snarare än att människor söker sig till gymmet för att det är den roligaste aktiviteten och att styrketräning är den mest effektiva fysiska aktiviteten för att bli friskare eller motverka hälsoproblem.

Tor Söderström arbetar som professor på Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet.

Tidigare Idrottsluncher

Idrottsluncher ht-22

Idrottsluncher ht-22
2022-09-28
Apolitisk idrott och mänskliga rättigheter: Går det ihop?
Föreläsare: Johan Lindholm, Juridiska institutionen

Principen om politisk neutralitet är väletablerad inom idrotten, dock tilltagande omstridd. Att den riskerar kollidera med andra värden är inte nytt, men under senare tid har ett ökat fokus på mänskliga rättigheter satt principen i skarpt fokus. Vilket ansvar har idrottsförbund för rättighetsintrång som begås i samband med idrottsevenemang? Hur stora intrång i utövarnas yttrandefrihet kan motiveras med idrottens politiska neutralitet? Inom idrotten är dessa aktuella och svåra policyfrågor, men det är också i högsta grad rättsliga frågor.

2022-10-26
Science on court – om idrottsmedicinsk forskning i praktiken

Föreläsare: Martin Fahlström, Institutionen för klinisk vetenskap.

Föreläsningen riktar sig till alla som är intresserade av utveckling och forskning inom området idrottsmedicin. Den tar upp resultat och erfarenheter, samt praktiska tips kring upplägg och genomförande av idrottsmedicinska studier.

Martin Fahlström, professor och överläkare vid Institutionen för klinisk vetenskap, Medicinska fakulteten, Umeå universitet. Han har ett förflutet i badminton som spelare och tränare på elitnivå. Hans doktorsavhandling vid Umeå universitet handlade om excentrisk träning och hälseneskador i badminton. Martin har uppdrag åt Badminton World Federation (BWF) som ”on court-doctor” vid internationella tävlingar och han är ledamot i BWF:s medicinska och vetenskapliga kommissioner. Genom åren har han genomfört ett antal idrottsmedicinska studier med tonvikt på badminton.

2022-11-30
Kan god muskelfunktion förebygga nya skador och tidig artros efter främre korsbandsoperation?

Preliminära resultat från en pågående långtidsstudie.

Föreläsare: Anna Cronström, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering

Främre korsbandsskada är en vanlig idrottsrelaterad skada med stora konsekvenser för den som drabbas. Risken för att drabbas av ytterligare skador är hög och nästan hälften utvecklar knäartros i en relativt ung ålder.

Anna Cronström kommer i denna föreläsning delge preliminära resultat från sitt pågående postdoc-projekt där de vill undersöka om muskelfunktion har någon betydelse för om man drabbas av ytterligare skador och/eller tidig artros efter en främre korsbandsoperation.

 

Idrottsluncher ht-21

2021-09-29
Val av uppmärksamhetsfokus vid träning för bästa resultat
Föreläsare: Andrew Strong, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering - enheten fysioterapi

Forskning visar på skillnader av träningsprestanda beroende på om man fokuserar uppmärksamheten på vad kroppen gör eller på effekten av vad kroppen gör. I vilket sammanhang dessa olika typer av uppmärksamhetsfokus är ett föredra och varför det gör skillnad är dock ett pågående forskningsområde. Dessutom kan det vara oklart för tränare och tränande individer hur de ska tillämpa dessa metoder på bästa sätt.

Föreläsningen tar upp den senaste forskningen inom uppmärksamhetsfokus och träning.Vidare funderar vi över hur man på bästa sätt kan använda sig av uppmärksamhetsfokus i praktiken. Ett kommande projekt inom främre korsbandsskada vid Umeå universitet, vilket har fått finansieringsstöd av Idrottshögskolan, kommer studera om det finns skillnader i bl.a. hjärnaktivering beroende på typen av uppmärksamhetsfokus. 

Andrew Strong är postdoktor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering - enheten Fysioterapi, och har sin grundutbildning i idrottsvetenskap från Kingston University, London. Andrews forskning handlar framförallt om proprioception (ledkänsla), uppmärksamhetsfokus och relaterad hjärnaktivitet i förhållande till främre korsbandsskada. Andrew har bl.a. jobbat som coach inom gymnastik på elitnivå, fitness instruktör samt undervisat inom biomekanik.

2021-10-27
Idrott och innovationer - exemplet innebandy
Föreläsare: Jonny Hjelm, Institutionen för idé- och samhällsstudier, samt Daniel Jakobsson, masteruppsatsstudent i historia

Den moderna idrotten utvecklas ständigt – det kan röra sig om nytt material, metoder, tekniker och kunskaper som utmanar både utövare och åskådare. V-tekniken i backhoppning upprörde många initialt och när Dick Fosbury hoppade höjd på ett nytt sätt vid Mexiko-OS 1968, med ryggen vänd mot ribban (Fosbury-flopp), så förvånades många: ”Vad är detta?!”. Den moderna damfotbollens genombrott, nationellt och internationellt, åren omkring 1970, kan ses som en social innovation inom idrotten då också kvinnor erbjöds möjligheten att spela fotboll i organiserad form. Det hade länge varit något helt otänkbart.

Innebandyns historia, som är den idrottsliga innovation som behandlas vid denna idrottslunch, uppvisar en spännande och föga känd historia. Innebandyn anses allmänt vara en svensk idrottsinnovation, men har en förhistoria i USA i början av 1960-talet. Åren omkring 1970-hade dock USA-tillverkade platsklubbar på olika – och inte helt kända – sätt hittat sin väg till Sverige och den nya idrotten växte snabbt i popularitet via spontanidrottslig verksamhet (ungdomsgårdar/korpen idrott). Innebandyn fick under 1980-talet sitt nationella genombrott (medlem i RF, nationell tävlingsverksamhet mm) och ett internationellt erkännande med det första världsmästerskapet 1996. Vid idrottslunchföredraget beskrivs huvuddragen i denna utveckling med särskilt fokus på utvecklingen i Umeå som tidigt blev en viktig ”innebandy-stad”.

Jonny Hjelm är professor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier. Daniel Jakobsson är masteruppsatsstudent i historia.

2021-11-25
Från barnhemsbarn till Sveriges första kvinnliga akademichef
Föreläsare: Tatiana Håkansson, Årets Idrottsalumn 2020

Tatiana Håkansson, Årets Idrottsalumn 2020, berättar om sin yrkeskarriär efter studier på Idrottsvetenskapliga programmet vid Umeå universitet samt om sitt nuvarande arbete som akademichef och CSR-ansvarig för fotbollsklubben Dalkurd.

Under dagens föreläsning skildrar Tatiana varför hon valde just Idrottsvetenskapliga programmet och på vilket sätt utbildningen givit henne en gedigen kunskapsryggsäck för att ta sig an den svenska idrottsvärlden. Redan tidigt under sina studieår i Umeå började Tatiana fundera på hur idrotten skulle kunna vara en integrationsarena, en fråga Tatiana brinner starkt för än i dag.

Efter sina studier har Tatiana bland annat arbetat vid RF-SISU Uppland med inkludering och jämställdhetsfrågor i socioekonomiska utsatta områden. I dag är Tatiana Sveriges första kvinnliga akademichef inom svensk elitidrott med chansen att möjliggöra för och påverka unga idrottsutövare att bli en bra spelare både på och utanför fotbollsplanen.

Tatiana Håkansson har en bakgrund som fotbollsspelare på elitnivå, entreprenör samt debattör i samhällsfrågor. Trots sin ringa ålder har Tatiana vunnit flera priser för sitt entreprenörskap.

Senast uppdaterad: 2024-01-22