Hoppa direkt till innehållet
printicon

Utbildning på forskarnivå

Efter avslutade studier på grund- och avancerad nivå finns möjlighet att studera vidare på forskarnivå. Studierna omfattar fyra års heltidsstudier. Som forskarstuderande (doktorand) är du anställda vid institutionen. Lediga doktorandtjänster utannonseras alltid. Vanligtvis utannonseras en till tre doktorandtjänster årligen.

Doktoranders avhandlingsämnen ansluter vanligtvis till någon av institutionens forskningsinriktningar inom vilka professorer och docenter i kulturgeografi bedriver forskning. Merparten av forskningsverksamheten finansieras med externa medel vilket innebär att avhandlingarna ofta skrivs inom ramen för något av dessa projekt. Forskarstudier ger fördjupade teoretiska och metodologiska kunskaper av stor vikt för framtida karriär inom universitetsvärlden eller någon annan del av arbetsmarknaden.

Centrala delar av forskarutbildningen handlar om att utveckla sin analytiska förmåga att formulera problem och genomföra vetenskapliga undersökningar. Dessa färdigheter ger även ett kritiskt förhållningssätt och verktygen att granska andras arbeten. I utbildningen ingår också att lära sig arbeta självständigt och på egen hand initiera, driva och färdigställa projekt.

 

Kulturgeografi


Lathund_introduktionssamtal_beslut

Bilaga till ”Policy för doktorandhandledning”: Lathund för
introduktionssamtal vid forskarutbildningen i Kulturgeografi
Denna bilaga fastställdes vid prefektens beslutsmöte 2018-01-18 och ska gälla från 2018-02-01.

Så snart som möjligt när en ny doktorand antagits ska huvudhandledaren träffa doktoranden. Följande ämnen, utöver det som rör avhandlingens innehåll och form, ska behandlas:


• Förväntningar inför handledningen: Hur doktorand och handledare ser på
denna situation och på vilket sätt handledaren kan bidra till doktorandens utbildning utifrån handledarens perspektiv på forskningsprocessen och avhandlingens ämne. Här är det viktigt att handledaren givet de befintliga strukturerna (100 timmars handledning per år fördelat på vanligtvis 2-4 personer) förklarar sin syn på frekvens och omfång på handledning. Det är viktigt att betona att samförfattarskap inte definieras som handledning och att handledningens karaktär varierar beroende på graden av samförfattarskap och skede i avhandlingsskrivandet.

• Individuella studieplanen (ISP): Innehåll och användningsområde ska nämnas. Exempelvis att den årliga revideringen syftar till att utvärdera föregående års arbete och planera kommande år. Även en reflektion om vad fungerat bra och mindre bra i avhandlingsprojektet och handledningen ska diskuteras och vad som kan göras för att påverka detta.

• Internationalisering: Diskutera när och var internationalisering kan vara lämplig, samt frekvensen på detta (forskarutbyte, konferenser mm). Handledaren ska kunna hjälpa till att etablera kontakter med andra forskare nationellt såväl som internationellt.


• Kurser: Diskutera när och var olika kurser kan tas och vilka kurser som skulle kunna passa in i avhandlingen (nationella forskarkurser, fakultetsgemensamma kurser mm). Det är viktigt att betona att doktoranden själv ansvarar för att se till att slutförda kurser registreras hos forskarutbildningsansvarig och administratör.

• Finansiering av konferenser och kurser: Då alla avhandlingsprojekt ser olika ut och har olika typer av finansiering kan resurser för resemedel variera inom doktorandgruppen. Doktoranden ska i första hand uppmuntras att själv söka medel för konferenser och kurser. Då deltagande vid minst en internationell konferens anses vara en central del av utbildningen garanterar institutionen medel för deltagande vid en konferens om andra medel saknas. Finansiering av kurser sker i samråd med handledare och prefekt då en individuell bedömning görs utifrån vikten av en specifik (nationell eller internationell) kurs i relation till avhandlingsämnet.

• Undervisning: Möjlighet att undervisa bör lyftas fram och att detta i sådana fall främst bör ske år 2-4. 

• Möjlighet att byta handledare: Klargör doktorandens rätt att byta handledare (både huvud- och bihandledare) 

• Styrdokument: Handledaren ska informera om var universitets- och
fakultetsgemensamma styrdokument rörande forskarutbildningen går att hitta (tex doktorandhandboken), samt lokala regler vid institutionen

Allmän studieplan på forskarnivå

  • Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi
    1. Mål för utbildningen
    1.1 Doktorsexamen
    För doktorsexamen skall, enligt examensordningen, doktoranden
    visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av kulturgeografi samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av kulturgeografi, och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med specifika kulturgeografiska metoder i synnerhet.
     visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
     med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.
    Visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället
    och människors ansvar för hur den används.

    1.2 Licentiatexamen
    För licentiatexamen skall, enligt examensordningen, doktoranden
    visa kunskap och förståelse inom kulturgeografi, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och specifika kulturgeografiska metoder i synnerhet. Visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna
    tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

    2. Behörighet och förkunskapskrav
    För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att sökanden har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som fakultetsnämnden kan ha föreskrivit, och bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. (HF 7 kap 35 §).
    2.1. Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har den som har avlagt en examen på avancerad nivå, fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller
    på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Fakultetsnämnden får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. (HF 7 kap 39 §)
    Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, d.v.s. grundläggande högskoleutbildning om minst 120 poäng eller motsvarande kunskaper som förvärvats i någon annan ordning inom eller utom landet, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015. (HF 12 kap 11 st)

    2.2. Särskild behörighet
    För att uppfylla kravet på särskild behörighet att antas till utbildning på forskarnivå i kulturgeografi krävs att den sökande har sammanlagt minst 90 högskolepoäng i ämnet kulturgeografi eller annan utbildning av motsvarande omfattning och fördjupning. Kraven anses uppfyllda av den som på
    annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. För detta krävs att institutionen gör en särskild prövning av behörigheten.

    3. Urval
    Urval bland sökande som uppfyller behörighetskraven skall göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen och baseras på följande bedömningsgrunder:
    *tidigare studieresultat,
    *kvaliteten på inskickad forskningsplan/‐skiss, i förekommande fall relaterad till berörd institutions forskningsprofiler,
    *kommunikativ förmåga, skriftligt och muntligt,
    *självständighet,
    *kritisk förmåga, samt
    *prestationer inom givna tidsramar

    Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge sökanden företräde framför andra
    sökande. (HF 7 kap. 41 §) Licentiatutbildningen riktar sig huvudsakligen till personer som är yrkesverksamma och som vill
    kompetensutveckla sig med en utbildning på forskarnivå. Beslut om antagning till utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som slutmål fattas av dekan och får endast ske när den sökande
    skriftligen begär detta. Beslut om antagning till utbildning på forskarnivå med doktorsexamen som slutmål fattas av
    prefekten vid berörd institution efter förslag från institutionens beredningsgrupp. 

    4. Utbildningens uppläggning och innehåll

    4.1. Utbildningens uppläggning
    Utbildning på forskarnivå i kulturgeografi avslutas med licentiatexamen eller doktorsexamen. Utbildningen skall omfatta 120 högskolepoäng för licentiatexamen och 240 högskolepoäng för doktorsexamen. En doktorand som antagits till forskarutbildning som skall avslutas med
    doktorsexamen kan, om han/hon så önskar, avlägga licentiatexamen som ett etappmål. Utbildning på forskarnivå i kulturgeografi som avslutas med doktorsexamen omfattar fyra års nettostudietid och består av en kursdel om 75 högskolepoäng och en doktorsavhandling om 165 högskolepoäng. Utbildning på forskarnivå i kulturgeografi som avslutas med licentiatexamen omfattar två års nettostudietid och består av en kursdel om 37,5 högskolepoäng och en licentiatuppsats om 82,5 högskolepoäng. För varje doktorand skall det upprättas en individuell studieplan där finansiering, handledning, kurser, avhandlingsarbete m m specificeras.

    4.2. Innehåll
    4.2.1 Kurser
    Doktorsexamen
    Utbildning på forskarnivå i kulturgeografi består av en kursdel omfattande 75 högskolepoäng, vilka fördelas så att 52,5 högskolepoäng utgörs av obligatoriska kurser och 22,5 högskolepoäng utgörs av valfria kurser. De valfria kurserna väljs i samråd med handledaren. 
    Obligatoriska kurser för doktorsexamen:
    - Kvantitativa metoder, 7,5 högskolepoäng
    - Kvalitativa metoder, 7,5 högskolepoäng
    - Fördjupningskurs metod (valfri inriktning mot kvalitativ, kvantitativ, geografiska
    informationssystem), 7,5 högskolepoäng
    - Kulturgeografisk litteratur I, 7,5 högskolepoäng
    - Kulturgeografisk litteratur II, 7,5 högskolepoäng
    - Rumslig teori, 7,5 högskolepoäng
    - Internationell konferens, 7,5 högskolepoäng
    Valfria kurser för doktorsexamen:
    - Individuellt valda teori‐ och metodkurser, 22,5 högskolepoäng
    Minst 15 högskolepoäng skall ha fullgjorts inom ramen för engelskspråkiga kurser.
    Licentiatexamen
    Utbildning på forskarnivå i kulturgeografi med licentiatexamen som etapp‐/slutmål består av en kursdel omfattande 37,5 högskolepoäng, vilka fördelas så att 30 högskolepoäng utgörs av obligatoriska kurser och 7,5 högskolepoäng utgörs av valfria kurser. De valfria kurserna väljs i samråd med handledaren. 
    Obligatoriska kurser för licentiatexamen:
    - Kvantitativa metoder, 7,5 högskolepoäng
    - Kvalitativa metoder, 7,5 högskolepoäng
    - Kulturgeografisk litteratur I, 7,5 högskolepoäng
    - Rumslig teori, 7,5 högskolepoäng
    Valfria kurser för licentiatexamen:
    - Individuellt valda teori‐ och metodkurser, 7,5 högskolepoäng
    Minst 7,5 högskolepoäng skall ha fullgjorts inom ramen för engelskspråkiga kurser.
    Kunskapsprov: För kurserna inom utbildning på forskarnivå gäller följande kunskapsprov: Muntlig eller skriftlig tentamen (regleras i kursplanerna). Proven bedöms med något av betygen godkänd
    eller underkänd. Betyget skall bestämmas av en särskilt utsedd lärare (examinator).

    4.2.2 Licentiatuppsats/Doktorsavhandling
    Licentiatuppsatsen/doktorsavhandlingen skall utformas antingen som ett enhetligt, sammanhängande vetenskapligt verk (monografiavhandling) eller som en sammanläggning av
    vetenskapliga uppsatser med en introduktion till och kort sammanfattning av dessa (sammanläggningsavhandling).
    Sammanläggningsavhandling för doktorsexamen ska bestå av minst tre artiklar/bokkapitel samt ett inledningskapitel. Minst en artikel/bokkapitel skall vara antagen för publicering i refereebedömd
    vetenskaplig tidskrift/antologi och övriga granskade och internt eller externt bedömda vid vetenskapliga seminarier. En sammanfattning av en eventuell licentiatavhandling räknas inte som en referee‐bedömd artikel eller bokkapitel. Sammanläggningsavhandling för licentiatexamen ska bestå av minst två artiklar/bokkapitel samt
    ett inledningskapitel som skall vara ensamförfattad. Minst en artikel/bokkapitel skall vara inskickad och antagen för publicering i referee‐bedömd vetenskaplig tidskrift och övriga granskade
    och internt eller externt bedömda vid vetenskapliga seminarier.
    Samförfattarskap medges, dock skall inledningskapitlet vara ensamförfattad. Doktorsavhandlingen skall försvaras muntligt vid en offentlig disputation. Den bedöms med något
    av betygen godkänd eller underkänd. Vid betygsättningen skall hänsyn tas till innehållet i avhandlingen och till försvaret av den.
    Licentiatuppsatsen skall försvaras muntligt vid ett offentligt seminarium. Den bedöms med något av betygen godkänd eller underkänd. Vid betygsättningen skall hänsyn tas till innehållet i 
    uppsatsen och till försvaret av den. Kursdelen både gällande licentiatuppsats och doktorsavhandling måste vara avklarade senast 8
    veckor före disputationsdatum.

    5. Examen
    Licentiatexamen i kulturgeografi uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning på forskarnivå om 120 högskolepoäng inom kulturgeografi och därvid har fått betyget godkänd vid de
    prov som ingår i utbildningen samt författat och vid ett seminarium försvarat en licentiatuppsats, som godkänts av betygsnämnden.
    Doktorsexamen i kulturgeografi uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning på forskarnivå om 240 högskolepoäng inom kulturgeografi och därvid har fått betyget godkänd vid de
    prov som ingår i utbildningen samt författat och vid en offentlig disputation försvarat en doktorsavhandling, som godkänts av betygsnämnden. Examensbevis utfärdas efter ansökan till Student Centrum/Examina.

    6. Övriga anvisningar
    Gällande bestämmelser om utbildning på forskarnivå framgår av:
    Högskoleförordningen (HF): 5 kap. (anställning som doktorand), 6 kap. (utbildningen) och 7 kap
    (tillträde till utbildningen), bilaga 2 (examensordning)
    Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Umeå universitet (dnr 520‐3000‐06)
    Lokal examensordning vid Umeå universitet (dnr 540‐3839‐06)
    Riktlinjer för forskarutbildningen vid den samhällsvetenskapliga fakulteten (dnr 502‐2414‐06)

    7. Övergångsbestämmelser
    Bestämmelser och riktlinjer i enlighet med denna kursplan gäller för de som antas på forskarutbildningen i kulturgeografi från och med 1 juli 2013.

Ansvarsfördelning

Ansvarsfördelning för forskarutbildningen i Kulturgeografi: Forskarutbildningsansvarig

Prefekten har det övergripande personal- och arbetsmiljöansvaret. Det betyder att vid frågor som rör semester, ledighet, arbetsmiljö (fysisk och psykosocial) vänder sig du som doktorand till prefekten.
Handledaren är den som har ansvar för att just din forskarutbildning, med kurser och avhandling, löper som den ska och är den person som du vänder dig till när det gäller ISP, kurser du vill gå, konferenser du vill åka på, samt förstås frågor om avhandlingen. Det gäller också kostnaden vid tryckning av avhandling. Den enskilde doktoranden har inte befogenhet att träffa avtal med Print & Media (eller annat tryckeri) och uppstår frågor om extrakostnader i samband med tryckning ska handledaren i samråd med prefekt ta det beslutet. Handledaren är med andra ord den person du oftast vänder dig till. Forskarutbildningsansvarig har det mer administrativa uppdraget att se till att alla doktorander lämnar in ISP, att olika kurser kan inkluderas i en kulturgeografisk avhandling, att kurspoäng rapporteras in, och är också referensperson i handledningen. Intyg över avklarade forskarutbildningskurser lämnas till forskarutbildningsansvarig (och inte till Fredrik). Fredrik rapporterar in kurser i LADOK, men först sedan kurserna är godkända av forskarutbildningsansvarig.

Policy för doktorandhandledning

Policy för doktorandhandledning, Kulturgeografi, Umeå universitet

Denna policy är fastställd vid prefektens beslutsmöte 2018-01-18.
Policyn är ämnad att komplettera och förtydliga ”Riktlinjer för
utbildning på forskarnivå vid den samhällsvetenskapliga fakulteten”
(dnr 502-4142-07). Policyn skall gälla för examen i Kulturgeografi
från 2018-02-01. 

Roller och ansvarsfördelning

Handledare
Handledarna har tillsammans med doktoranden ansvaret för
handledningens innehåll, progression, kvalitet och kontinuitet.
Doktoranden bör träffa huvudhandledaren så snart som möjligt efter
antagning (se bilaga för underlag vad det inledande samtalet bör
handla om). Handledaren är även den person som doktoranden vänder
sig till när det gäller den individuella studieplanen (ISP), kurser,
konferenser och internationalisering som kan vara lämpliga, samt
förstås frågor om avhandlingen. Handledaren är med andra ord den
person doktoranden oftast vänder sig till. Vanligtvis har varje
doktorand 2-4 handledare, där en person (huvudhandledaren) har
huvudansvaret. Den totala handledningstiden delas mellan de olika
handledarna. Huvudhandledaren har en skyldighet att vid avvikelser från den
individuella forskarutbildningsplanen redogöra för dessa avvikelser i
handledarkollegiet och också diskutera lämpliga åtgärder. Hela
forskarhandledningsgruppen har ett ansvar för utbildningens kvalitet
och att avhandlingen uppfyller de krav som ställs i utbildningsplanen.

Prefekten
Denne person har det övergripande personal- och arbetsmiljöansvaret.
Det betyder att vid frågor som rör semester, ledighet, arbetsmiljö
(fysisk och psykosocial) vänder sig doktoranden till prefekten. Det är
därför prefekten som håller medarbetarsamtal med doktoranden. Den
enskilde doktoranden har inte befogenhet att träffa avtal med Print &
Media (eller annat tryckeri) och uppstår frågor om extrakostnader i
samband med tryckning ska handledaren i samråd med prefekt ta det
beslutet.

Forskarutbildningsansvarig
Har det mer administrativa uppdraget att se till att alla doktorander
lämnar in ISP, att olika kurser kan inkluderas i en kulturgeografisk
avhandling, att kurspoäng rapporteras in, och är också referensperson i
handledningen. I rollen som referensperson ska forskarutbildningsansvarig delta vid den årliga revideringen av ISP tillsammans med doktorand och handledare. Detta möte fokuserar på själva utbildningen och inte specifika delar av avhandlingstexten. Intyg över avklarade forskarutbildningskurser lämnas till forskarutbildningsansvarig (och inte till administratör).
Administratören rapporterar in kurser i LADOK, men först sedan
kurserna är godkända av forskarutbildningsansvarig.
Doktorandseminarier och läsningar av avhandling
Presentation av avhandlingsplan Inom sex månader från antagning ska doktoranden presentera innehållet i avhandlingsplanen för institutionen. Detta för att i ett tidigt skede kortfattat redovisa avhandlingens övergripande syfte, teorier och metoder där fokus kommer ligga på motivering och
genomförande av avhandlingsarbetet. Texten distribueras innan
seminariet och en intern läsare ur handledarkollegiet förbereder frågor
och kommentarer. Efter presentationen diskuterar doktorand, läsare
och handledare eventuella revideringar av planen. Efter att
avhandlingsplanen presenterats, och eventuellt reviderats, kan den
också godkännas av institutionen.


Mittseminarium
Efter halva studietiden hålls ett mittseminarium till vilket en extern
läsare samt en till två interna läsare utses. Läsarna skall inte ingå i
doktorandens handledargrupp eller i eventuellt projekt som finansierar
avhandlingen. Syftet med mittseminariet är att stämma av hur
avhandlingsarbetet fortlöper och ge möjlighet till erfarenhetsutbyte
med en vidare krets av forskare. Vid mittseminariet presenteras
avhandlingens olika delar där såväl genomarbetade texter som
arbetsmaterial (t.ex. bearbetningar av intervjuer, modellskattningar,
utkast till teoriavsnitt, förslag på kappa som visar avhandlingens
huvudsakliga inriktning etc.) skall ingå. Avhandlingsmanuset ska
göras tillgängligt i god tid innan seminariet så alla ges möjlighet att
läsa och kommentera manuset. Efter seminariet sammanträder de
olika läsarna samt handledare och sammanfattar de viktigaste
kommentarerna som sedan kommuniceras med doktoranden. Detta
dokument läggs sedan in i den individuella studieplanen och utgör en
grund för eventuella revideringar.

Slutseminarium/föropposition
Innan det slutliga manuskriptet färdigställs hålls ett
slutseminarium/föropposition. Till detta seminarietillfälle utses dels en
extern föropponent som granskar avhandlingsmanuskriptet och
diskuterar dess innehåll vid ett internt seminarium vid institutionen,
dels två läsare ur forskarhandledningsgruppen (professorer eller
docenter). De två sistnämnda skall inte vara direkt involverade i
handledningen. De två läsarna skall skriftligen sammanfatta sina synpunkter och kommunicera detta med doktorand och handledare. Vid slutseminariet
bör samtliga delar av avhandlingen föreligga. Avhandlingens mer
väsentliga delar såsom introduktion, litteraturöversikt,
metodbeskrivning, resultat, analys och konklusion får inte saknas.
Slutseminariet leds av en seminarieledare som inte är direkt
involverad i avhandlingsprojektet som handledare, medförfattare eller
dylikt. Slutseminariet bör normalt sett omfatta två timmar. Skulle mer
tid erfordras skall så också ske. Avbrott för lunch, kaffe etc. är
möjligt, varefter överläggningarna återupptas. Avhandlingsmanuset
ska göras tillgängligt i god tid innan seminariet så att alla ges
möjlighet att läsa och kommentera manuset.
Efter seminariet diskuterar föropponent, handledare samt de två
”läsarna” tillsammans manuskriptet. En sekreterare
(forskarutbildningsansvarig eller den prefekten delegerar detta till)
sammanställer en lista med synpunkter som utgör grunden till en
diskussion mellan handledare och doktorand om hur arbetet skall
planeras efter slutseminariet. Disputationen bör planeras på ett sådant sätt att det finns tillräckligt med tid att åtgärda eventuella synpunkter som kommer fram vid föroppositionen. Disputationen bör tidigast ske tre till fyra
arbetsmånader efter föroppositionen.


Slutläsning
Innan manuskriptet går till eventuell språkgranskning, tryckning och
spikning skall minst två docenter och/eller professorer ha läst och
bedömt manuskriptet vara redo för offentlig granskning. Handledarna
kan inte ges detta uppdrag. Läsningen bör ske så snart hela
avhandlingen föreligger och i god tid före tryckning. Tiden för
läsningen bör vara minst två veckor. Slutläsningen syftar till att kunna ge en rekommendation att avhandlingsmanuskriptet är redo för ett offentliggörande. Läsningen omfattar hela avhandlingen (dvs. samtliga tidskriftsartiklar och kappa eller vid förekommande fall samtliga kapitel i monografi). Läsningen avser såväl helhetsbilden som kvaliteten på de ingående delarna. Redan granskade och accepterade eller publicerade artiklar respektive bokkapitel granskas också på samma sätt. Av särskild vikt är att kappan uppfyller kraven på att såväl sammanfatta artiklarna som att ge den nödvändiga teoretiska och analytiska bakgrunden samt att sätta in
resultaten i ett bredare sammanhang. Efter denna sista läsning kan
manuskriptet gå till tryck. Om läsningen ger upphov till en negativ rekommendation skall institutionens kulturgeografiska professors- och docentkollegium sammanträda så fort som möjligt och där komma överens om hur arbetet kan fortskrida och vilka åtgärder som bör genomföras. Efter
mötet informeras doktoranden och en åtgärdsplan görs upp i samråd
med doktorand och handledare. Vid en negativ rekommendation skall
detta kommenteras skriftligt av läsarna. 

Utseende av granskare/läsare
Alla läsare och granskare av avhandlingsmanuskriptet utses av prefekt
eller biträdande prefekt. Involverade handledare betraktas som jäviga
och deltar inte i diskussion eller beslut rörande läsare/granskare

Internationaliseringsmedel för doktorander i Kulturgeografi

Fastställd vid prefektens beslutsmöte: 2014-04-08


Internationaliseringsmedel för doktorander i Kulturgeografi
Fakulteten avsätter varje år medel till respektive forskningsämne för att stimulera forskarstuderandes internationalisering. Detta belopp utgörs av max 30.000 kronor med kravet att lika stor summa medfinansieras. Syftet är inte att finansiera konferensresor utan att möjliggöra för forskarstuderande att under en period vistas vid ett utländskt lärosäte utanför de centrala samarbetsavtalen (antingen som gäst eller för att läsa forskarkurser). När
under avhandlingstiden internationalisering kan tänkas äga rum ska beslutas i samråd med handledare.

Utlysning
Doktorander som vill nyttja dessa medel skickar sin ansökan till forskarutbildningsansvarig.
Ansökan ska innehålla:
• Budget, inklusive information om medfinansiering (redan erhållna stipendier, etc.)
• Formell inbjudan från värdinstitution som intygar att den forskarstuderande
kommer bli omhändertagen vid institutionen.
• 1-2 sidors motivering om hur utlandsvistelsen förväntas bidra till
avhandlingsarbetet, inklusive en kort beskrivning av det planerade arbetet under vistelsen.

Beslut
Underlag för beslut om tilldelning av medel bereds i forskarutbildningsutskottet. Om
doktorandrepresentanten i utskottet själv söker medel utses en suppleant inom doktorandgruppen. Om handledare till sökande doktorander ingår i utskottet deltar även prefekten i mötet och har den avgörande rösten. Prefekten fattar sedan det slutgiltiga beslutet. I första hand kommer beslut fattas utifrån det förväntade bidraget av utlandsvistelsen till forskarutbildningen och i andra hand utifrån behovet av finansiering.

Fastställd vid prefektens beslutsmöte: 2014-04-08