Högskoleprovet har sedan 1977 fungerat som urvalsinstrument till högre utbildning i Sverige, där det utgör ett alternativ till betygsurvalet när det finns fler behöriga sökande än antal studieplatser. Det finns ett stort intresse för att göra provet, ofta för att kunna konkurrera i två urvalsgrupper, men för många kan provet utgöra den enda vägen till utbildningar där det är konkurrens om platserna.
Högskoleprovet mäter kunskaper som har betydelse för att klara högskolestudier. Provet är indelat i en verbal del, som har tonvikt på ord- och läsförståelse och en kvantitativ del, som har tonvikt på matematiska kunskaper och förmåga att tolka och förstå grafisk information. Provet ges normalt två gånger per år. Provet var under många år öppet för alla men har nu en nedre åldersgräns på 18 år. Provet kan tas flera gånger och om en sökande till högre utbildning har flera giltiga provresultat så räknas det bästa resultatet. Eftersom ett provresultat är giltigt i flera år är det viktigt att provpoäng kan jämföras över tid. Detta ställer stora krav på provets kvalitet och utformning. Vid konstruktionen eftersträvas att varje prov ska vara unikt men ändå jämförbart med tidigare prov i innehåll och svårighet, och därefter finjusteras provresultatet utifrån svårighetsgraden på varje prov genom en process, där provpoängen överförs till en så kallad normerad skala (0.00-2.00).
Det är ett rigoröst arbete att utveckla ett prov som högskoleprovet, eftersom det är ett viktigt prov med stor betydelse för såväl provdeltagarna som för högskolorna och samhället i stort. Provets utvecklingsprocess tar omkring två år, eftersom alla provuppgifter granskas, utprövas empiriskt och analyseras statistiskt, ibland flera gånger. Det sker också ett omfattande efterarbete efter varje prov när utfallet ska analyseras och resultatet rapporteras. För närvarande arbetar 14 personer på hel- eller deltid med konstruktion, utveckling och forskning kring högskoleprovet.
Efter provet skickas svarsblanketterna till Umeå universitet för rättning. Rättningen sker med hjälp av datorer och följer noga utarbetade rutiner som garanterar att säkerheten blir maximal.
Markeringarna på svarsblanketten registreras av en optisk läsare. Läsaren är tekniskt mycket avancerad. Den kan bland annat med stor säkerhet skilja mörka markeringar från ljusa. Om du till exempel suddat bort en gjord markering men inte lyckats utplåna den helt, och sedan markerat ett annat svarsförslag på samma uppgift, urskiljer läsaren utan svårighet att den suddade rutan är ljusare än den andra. Den mörkare markeringen registreras som ditt svar. Om det på samma uppgift finns två markeringar som är nästan lika mörka granskas dessa manuellt.
För varje rätt svar får du en råpoäng. Felaktiga eller utelämnade svar ger noll poäng. Du får alltså inget poängavdrag om du svarat fel.
Normering av högskoleprovet görs för att det – oberoende av provtillfälle och oberoende av andra provdeltagare – ska vara lika lätt eller svårt att få en viss normerad poäng vid olika provtillfällen.
Den normerade poängen är inte absolut, utan en ny normering genomförs efter varje nytt prov. Detta görs dock inte för att den normerade poängen ska vara beroende av hur de andra provdeltagarna svarar, så poängen är inte relativ i den meningen. Syftet med normeringen är i stället att det alltid – oberoende av provtillfälle (och oberoende av de andra provdeltagarnas resultat) – ska vara lika lätt eller lika svårt att få en viss normerad poäng. Varje prov är helt nytt och även om utprövningsresultat finns från tidigare provdeltagare, kan vi inte vara helt säkra på att svårighetsnivån är exakt densamma som på tidigare prov.
Det genomförs två normeringar, en för den verbala delen och en för den kvantitativa delen.
Medelvärdet av dessa två normeringar utgör den slutliga poäng som används vid antagningen. Detta medelvärde avrundades till en decimal vid provtillfällena hösten 2011 och våren 2012, men från och med provet hösten 2012 så görs inte denna avrundning. Därför rapporteras högskoleprovsresultatet numera på en skala mellan 0.00 och 2.00.
Här publiceras ålder för de yngsta och äldsta högskoleprovsdeltagarna och även de yngsta och äldsta med 2.0 i ...
Under 2011 förändras provet och det används vid urval till högre utbildning.
Högskoleprovet har sina rötter i 1960-talet och det första högskoleprovet sjösattes våren 1977.