Det finns en förhoppning om att skapa en digital tvilling av havet baserat på den allt mer omfattande mängd havsdata. Att representera havet i det digitala rummet är ett sätt att analysera och modellera havet i en "laboratoriemiljö". Genom att studera havet utan dess naturliga komplexitet kan man, enligt idén, bättre informera och instruera oss människor om hur vi ska interagera med havsmiljön.
Vår förståelse på 1900-talet av havet som ett centralt ekosystem i den planetariska miljön skulle inte ha varit möjlig utan långsiktig informationsinsamling. Men även generering av havsdata är en rörig och omtvistad process. Dess historia är ännu viktigare att studera eftersom vi "känner" havet mest på ett förmedlat sätt. Idag observerar vi havet nästan uteslutande med hjälp av vetenskapliga instrument, och vi formulerar havspolitik, lagstiftning och utvecklingsmål på grundval av data och i allt högre grad, digital information. Att dessa uppgifter har en historia gör att det digitala havets historia, nutid och framtid inte bara är en vetenskaplig utan också en politisk fråga.
Vår presentation syftar till att skissera historien om öppnandet av havets "svarta låda". Vi använder oss av exempel från Challenger-expeditionen på 1870-talet, från satellitoceanografi på 1990-talet och från dagens autonoma havssensorsystem. Vi frågar oss hur de specifika verktygen och den information de genererade mobiliserade olika uppfattningar om havet som resurs och territorium, som klimatmoderator och kolsänka. Muddringar, satelliter och djuphavsflottare skapade nya kunskaper om havet, ny politik och nya ontologier. Oavsett hur inkluderande, förfinade och mångsidiga databaserna är, kommer det digitala havet inte att vara en enkel 1:1-representation eller "tvilling", enligt vårt argument. Även om datainsamlingen kan vara ganska funktionell för att modellera havets beteende, kommer den alltid att vila på urval som tjänar särskilda syften och intressen.
Föreläsningarna hålls på engelska och är öppna för alla. Registrera dig via #frAIday så skickar vi en länk i god tid innan mötet!
Föreläsare
Sabine Höhler, prefekt samt Susanna Lidström, forskare och Tirza Meyer, post-doktor vid avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö, Kungliga Tekniska Högskolan, (KTH).