2-åriga anslag fördelade utifrån publikationer och externa anslag

I syfte att stödja utbildningsvetenskaplig forskning utlyser Lärarhögskolan:

Sex stycken 2-åriga anslag om 850 tkr vardera, totalt 5,1 mkr. Fördelning av dessa bidrag sker utifrån publikationer och externa anslag enligt beskrivning nedan.

Beloppen inkluderar ersättning för gemensamma kostnader på universitetets tre nivåer

Ansökan

Ansökningsperiod: 15 april 2025 – 27 maj 2025 kl. 12.00

Beslut om tilldelning av medel: 21 oktober 2025 

Ansökningar: Ansökningar görs genom portalen Research web. För att kunna ansöka måste du skapa en användare. Du skapar en användare under rubriken ”Logga in”: https://researchweb.org/is/umu 

Villkor för anslagen

• Dispositionstiden är 2026 – 2027.
• Prefekt/motsvarande måste ge sitt godkännande till förbrukning av medlen under dispositionstiden. I de fall där dispositionstiden sträcker sig över pensionsålder ska även dekan ge sitt godkännande.
• Medlen ska nyttjas av den sökande själv för egen forskningstid. Maximalt 10 % kan användas för drift, resor, utrustning etc.
• Sökande får ha en sammantagen universitetsfinansierad forskningstid om högst 65 %, per år, under den period som anslaget får förbrukas. Den sökande kan ansöka om lägre belopp än de angivna maxbeloppen för anslagen.
• Den som erhållit ett av Lärarhögskolan tidigare utlyst anslag för sökbar forskningstid med dispositionstid som inkluderar 2026 eller 2027 kan inte ansöka i denna utlysning.
• Minst hälften av anslagen ska gå till sökande som haft minst 15 % i utbildning på grundnivå och avancerad nivå och/eller avlönat ledningsuppdrag (prefekt, studierektor, föreståndare, råd/kommitté eller motsvarande) inom Lärarhögskolans verksamhetsområde under 2022 - 2025. I ansökan fyller den sökande i procent inom Lärarhögskolans verksamhetsområde samt redogör för vilka specifika uppdrag som hen räknat in. Även skolundervisning av sökande lärare anställda inom skolväsendet kan inräknas här, eftersom Lärarhögskolan vill stödja disputerade med anställning i skola.
• Sökande kan söka i mer än en kategori, men ej erhålla medel i mer än en. I ansökan ska anges vilken prioritet som sökande har om medel skulle erhållas i mer än en kategori.

Bedömnings- och tilldelningsprinciper

• I ansökan viktas publikationer och externa medel lika. För beräkning av publikationspoängen bistår universitetsbiblioteket med underlagen. Vid lika meriter tillämpas lottning.
• Meriter räknas över samma tidsperiod som vid VR-ansökningar, dvs. åtta år. För att förenkla datahantering inräknas meriter från året för ansökan plus de åtta föregående kalenderåren, vilket för denna utlysning är 2017 - 2025.

Publikationer

Vetenskapliga publikationer rapporteras in i DiVA av den sökande, alternativt av ansvarig administratör vid institution, och hämtas ut av Lärarhögskolan i samband med beredning. Sökande ansvarar själv för att föra in publikationsdata i DiVA samt övrig information i ansökan på ett korrekt sätt. Felaktigt införd information som gynnar den sökande medför att hela ansökan avslås (se Appendix 1). 

Endast följande vetenskapliga publikationstyper ges poäng i denna utlysning:

• Doktorsavhandling (sammanläggningsavhandling och monografi värderas lika).
• Monografi om minst 50 sidor, där förlaget är nivåplacerat i norska listan (dvs. på nivå 1 eller 2).
• Artikel i tidskrift, där tidskriften är nivåplacerad i norska listan. 
• Redaktörskap för antologi, där förlaget är nivåplacerat i norska listan.
• Kapitel i antologi, där förlaget är nivåplacerat i norska listan.
• Konferenspublikation, där förlaget är nivåplacerat i norska listan.

Övriga villkor:

• Publikation kan inte tillgodoräknas om det är en kopia, sammanfattning eller enklare omskrivning av material från licentiat- eller doktorsavhandling eller annan publikation. Vetenskaplig text som utgår från material från avhandling måste innehålla väsentliga nya analyser och nya resultat för att tillgodoräknas (i annan kategori än doktorsavhandling). Därför måste den sökande ange (på anvisad plats i ansökningsformuläret) om det förekommer ”dubbelredovisade”, dvs liknande eller identiska, vetenskapliga publikationer som i DiVA redovisas flera gånger.
• Poängsättningen för publikationer görs enligt listan nedan. Viktning av Monografi, Artikel i tidskrift och Kapitel i antologi i norska listan följer riktlinjer presenterade på norska listans huvudsida.

Publikationstyper och poängbedömning

Doktorsavhandling
Nivå 1 i norska listan: 3 (lika för alla) ​
Nivå 2 i norska listan: - ​

Monografi
Nivå 1 i norska listan: 5
Nivå 2 i norska listan: 8

Artikel i tidskrift
Nivå 1 i norska listan: 1
Nivå 2 i norska listan: 3​

Redaktör antologi
Nivå 1 i norska listan: 1
Nivå 2 i norska listan: 2​

Kapitel i antologi
Nivå 1 i norska listan: 0,7 
Nivå 2 i norska listan: 1​

Konferenspublikation
Nivå 1 i norska listan: 0,5
Nivå 2 i norska listan: 0,5

Fraktionering vid samförfattarskap: Lärarhögskolan förutsätter att samförfattande av publikationer utgår från riktlinjer fastställda av ICMJE (Se Appendix 2). Vid beredning ska publikationspoängen divideras med antalet författare och multipliceras med en viktfaktor 1,2 för att främja samförfattarskap.

För att ta hänsyn till omfattningen av den forskningstid sökande haft under perioden för meriteringen multipliceras publikationspoäng med en vikt F=2-p/100 där p är procent forskningstid enligt bemanningsplanen. F varierar då mellan 1 (för 100 % forskningstid) och 2 (för 0 % forskningstid).  Observera att kompetensutvecklingstid som beräknas på sökandes undervisningstid inte räknas som forskningstid.

Externa medel

Den sökande ska motivera att varje redovisat anslag ur finansiärens perspektiv i första hand är ett forskningsanslag. Det räcker alltså inte att bara ange att anslaget använts till forskning. Detta ska göras extra tydligt för anslag från finansiär som inte primärt är forskningsfinansiär (t.ex. är Vetenskapsrådet primärt en forskningsfinansiär medan Skolverket inte är det). Finansiär ska alltid anges. Det ska anges om anslaget är öppet utlyst och erhållet i konkurrens eller ej.

• Anslaget räknas för den tidpunkt när formellt besked är erhållet, inte när anslaget förbrukas. Om t.ex. besked om anslag från Vetenskapsrådet erhölls i november 2017 och dispositionstiden för anslaget är 2018-2021 ska år 2017 anges i ansökan.
• Endast andelar som är minst 200 tkr redovisas. Exempel: Ett anslag på 2 mnkr har en huvudsökande och fyra medsökande. Huvudsökande redovisar då 1 mnkr och varje medsökande 250 tkr. 
• Endast den sökandes andel av anslaget redovisas enligt följande: Vid flera sökande räknar huvudsökande 50 % av beloppet. Resterande 50 % räknas som om det fördelas lika på övriga sökande. Det är sökande som namnges i ansökan som ska redovisas, inte de som förbrukar medlen. Exempel: I ansökan ingår huvudsökande HH, medsökande MM, medsökande NN och ej namngiven postdoc. Medlen förbrukas av HH, MM, postdoc PP och forskare FF (vilken ersätter NN som fått andra uppdrag). Då kan HH, MM och NN redovisa anslaget men inte PP och FF.

Motivering av utbildningsvetenskap

I ansökan ska den sökande ange fem publikationer som är utbildningsvetenskapliga. Till varje publikation skrivs en motivering om högst fyra rader som argument för att publikationen är utbildningsvetenskaplig enligt Lärarhögskolans definition (se Appendix 3). I ansökan anger den sökande även hur publikationerna är relevanta för den sökandes tänkta forskning. Använd Arial, teckenstorlek 11.

Uppföljning

Projektets resultat och förbrukningen av medel följs upp av Lärarhögskolan. 

Tidsplan

6/5, Informationsmöte för sökande över Zoom kl 13.00: https://umu.zoom.us/j/68256079407
27/5, Kl 12.00 är deadline för inlämning av ansökan i Research web och inrapportering till DiVA
9/6, Utskick av DiVA-utdrag till sökande
16/6, Alla eventuella korrigeringar i DiVA klara
21/10, Fördelningsbeslut av Lärarhögskolan styrelse

Appendix

Appendix 1: Hantering av felaktigt införande av publikationer i ansökan

Avsikten med ansökans utformning är att den både ska vara lätt att fylla i och granska och att systemet för bedömning ska vara genomskinligt. Den bygger också på att det är den sökande själv som ansvarar för att undersöka nivåplacering för sina publikationer och föra in dem på ett korrekt sätt i DiVA och i ansökan. 

Lärarhögskolan stryker ansökningar som har felaktigt angivna uppgifter som medför att personen får högre meritpoäng. Om den felaktiga uppgiften medför en lägre meritpoäng räknas den på den låga nivån, även om det i sig också är ett fel begånget vid införandet.  

OBSERVERA! Sökande ansvarar själv för att föra in sina publikationer samt övrig information i ansökan på ett korrekt sätt enligt anvisningarna. Felaktigt införd information som gynnar den sökande medför att hela ansökan avslås. Kontakta gärna Lärarhögskolans forskningssamordnare om något är oklart.

Appendix 2: ICMJE:s riktlinjer för samförfattande 

1.   Why Authorship Matters

Authorship confers credit and has important academic, social, and financial implications. Authorship also implies responsibility and accountability for published work. The following recommendations are intended to ensure that contributors who have made substantive intellectual contributions to a paper are given credit as authors, but also that contributors credited as authors understand their role in taking responsibility and being accountable for what is published. 

Editors should be aware of the practice of excluding local researchers from low-income and middle-income countries (LMICs) from authorship when data are from LMICs. Inclusion of local authors adds to fairness, context, and implications of the research. Lack of inclusion of local investigators as authors should prompt questioning and may lead to rejection.

Because authorship does not communicate what contributions qualified an individual to be an author, some journals now request and publish information about the contributions of each person named as having participated in a submitted study, at least for original research. Editors are strongly encouraged to develop and implement a contributorship policy. Such policies remove much of the ambiguity surrounding contributions, but leave unresolved the question of the quantity and quality of contribution that qualify an individual for authorship. The ICMJE has thus developed criteria for authorship that can be used by all journals, including those that distinguish authors from other contributors. 

2.  Who Is an Author?

The ICMJE recommends that authorship be based on the following 4 criteria: 

•       Substantial contributions to the conception or design of the work; or the acquisition, analysis, or interpretation of data for the work; AND 

•       Drafting the work or reviewing it critically for important intellectual content; AND 

•       Final approval of the version to be published; AND 

Agreement to be accountable for all aspects of the work in ensuring that questions related to the accuracy or integrity of any part of the work are appropriately investigated and resolved. 

In addition to being accountable for the parts of the work done, an author should be able to identify which co-authors are responsible for specific other parts of the work. In addition, authors should have confidence in the integrity of the contributions of their co-authors. 

All those designated as authors should meet all four criteria for authorship, and all who meet the four criteria should be identified as authors. Those who do not meet all four criteria should be acknowledged—see Section II.A.3 below. These authorship criteria are intended to reserve the status of authorship for those who deserve credit and can take responsibility for the work. The criteria are not intended for use as a means to disqualify colleagues from authorship who otherwise meet authorship criteria by denying them the opportunity to meet criterion #s 2 or 3. Therefore, all individuals who meet the first criterion should have the opportunity to participate in the review, drafting, and final approval of the manuscript. 

Appendix 3: Lärarhögskolans definition av utbildningsvetenskap

Lärarhögskolan vid Umeå universitet (LH) definierar forskning inom utbildningsvetenskap som forskning om bildning, utbildning, undervisning och lärande, kopplat till lärande och undervisning i organiserad form. Det innebär forskning om kunskapsbildningens och lärandets villkor; grundläggande frågor i den pedagogiska praktiken och lärares yrkesutövning samt frågor som rör högskolans, skolans och förskolans pedagogiska utveckling. Denna definition av utbildningsvetenskap gör det möjligt för forskare från flera olika vetenskapliga discipliner att bidra till lärarutbildningens, högskolans, skolans, förskolans och utbildningsvetenskapens utveckling.