Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Allt förändras – nu går det att se hur

NYHET Neurovetenskap är nu det femte största vetenskapsområdet. Det visar forskare vid Umeå universitet och University of Washington, USA, med hjälp av ett nytt matematiskt verktyg som kan kartlägga organisatoriska förändringar i stora sammankopplade system. Metoden är även intressant för flera andra områden, från biologi och medicin till teknologi och ekonomi.

Verktyget kan användas för att kartlägga förändringar när det gäller frågor som: Hur har flygtrafiken i världen förändrats? Hur förändras sociala kontakter när sjukdomar utvecklas och sprider sig? Hur har pengaflödet i den globala ekonomin förändrats? Men den fråga som forskarna koncentrerat sig på i den aktuella studien, som nu publicerats i tidskriften PloS One, är alltså hur olika vetenskapsområden har utvecklats genom tiderna.

– För att illustrera potentialen i vårt verktyg utgick vi från mer än 35 miljoner citeringar mellan artiklar i över 7000 vetenskapliga tidskrifter från det senaste decenniet. Detta nätverk av citeringar representerar informationsflödet mellan forskare i världen och resultaten visar att det skett betydande förändringar inom livsvetenskaperna. Neurovetenskap har gått från att vara ett tvärvetenskapligt forskningsområde till en egen vetenskaplig disciplin som kan likställas med fysik, kemi, ekonomi eller juridik, molekylärbiologi och medicin, säger Martin Rosvall, forskarassistent vid institutionen för fysik, Umeå universitet.

Forskare tänker alltmer i termer av nätverk för att begripliggöra komplexa och integrerade strukturer. I ett nätverk är komponenterna i systemet representerade av noder och interaktionerna mellan komponenterna består av länkar mellan noderna.
– Det finns omfattande forskning för att identifiera vad som utmärker ett nätverk vid en viss tidpunkt. Däremot har det saknats verktyg för att kartlägga hur nätverket förändras över tiden, berättar Martin Rosvall.

Att upptäcka strukturella förändringar i stora nätverk är ett problem som består av två delar. För det första måste det gå att identifiera statistiskt, signifikanta förändringar i nätverkets struktur, och för det andra måste det finnas ett sätt att visualisera hur förändringarna sett ut över tiden. – Vi har tagit fram ett enkelt och lättanvändbart verktyg för att lösa båda dessa problem. Det ger en omedelbar förståelse för hur förändringarna ser ut, säger Carl Bergström, professor vid institutionen för biologi vid University of Washington.
Det nya verktyget är högintressant med tanke på att förändringar är något som verkligen genomsyrar vår värld, eller som Heraklitus, en filosof verksam före Sokrates, uttryckte det redan för över 2500 år sedan: ”Allting flyter, ingenting står stilla”.

För ytterligare information, kontakta gärna:
Martin Rosvall, forskarassistent vid institutionen för fysik, Umeå universitetTelefon: 090-786 50 44, 070-239197
E-post: martin.rosvall@physics.umu.se

Redaktör: Karin Wikman