Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 21 oktober 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 25 maj, 2010

Bensmärta nyupptäckt komplikation till diabetes

NYHET Kroniskt kompartmentsyndrom är en nyupptäckt komplikation till diabetes med invalidiserande underbenssmärtor hos främst kvinnor. Den kan opereras med framgång och beskrivs i den avhandling som David Edmundsson försvarar vid Umeå universitet den 28 maj.

Det handlar om ett tillstånd med förhöjt tryck i underbenen på grund av att en muskel har svällt och inte längre får tillräcklig plats i sin omgivande muskelhinna. Åkomman är välkänd hos aktiva idrottare, men har aldrig tidigare beskrivits hos diabetiker. Den påminner om s.k. fönstertittarsjuka (vid blodflödeshinder) med en tilltagande smärta i underbenen vid gång som sedan försvinner i vila.

De drabbade är framför allt medelålders kvinnor med långvarig diabetes. Ofta har de i åratal inte kunnat gå längre än ett par hundra meter innan smärtan tvingar dem att vila. Man har tidigare trott att dessa diabetiker haft fönstertittarsjuka i form av förträngningar i benens blodkärl och därför ordinerat träning som emellertid bara har ökat smärtan. Vid undersökning har de drabbade en fast underbensmuskulatur med normal puls, men de får ont i underbenen efter 20 tåhävningar på grund av ett kraftigt förhöjt muskeltryck. Behandlingen består av en operation med klyvning av muskelhinnan, som i allmänhet är vitaktig och förtjockad. De allra flesta kunde gå obehindrat efter ingreppet, vilket är särskilt betydelsefullt för diabetiker eftersom motion är en viktig del i behandlingen av deras grundsjukdom.

Orsaken till tryckstegringen i muskulaturen vid kroniskt kompartmentsyndrom är okänd och därför undersöktes muskelprover tagna vid operation och ett år senare i mikroskop. Hos i övrigt friska och aktiva patienter med kompartmentsyndrom syns vid operationen en nedsatt mängd av de minsta blodkärlen (kapillärerna), vilket kan ha bidragit till tryckstegringen. Diabetiker med kompartmentsyndrom visar ingen minskning av antalet kapillärer men har samma muskelförändringar som vid svår syrebrist. Efter ett år hade de i övrigt friska personerna med kompartmentsyndrom fortfarande en låg mängd kapillärer trots en förväntad ökning av sin fysiska aktivitet efter operationen. Hos diabetiker med kompartmentsyndrom var de avancerade muskelförändringarna nästan helt läkta ett år efter operationen. Diagnosen är lätt att ställa hos diabetiker, men det är viktigt att verifiera med en tryckmätning innan operationen på grund av den ökade komplikationsrisken hos diabetiker. David Edmundsson, född och uppvuxen i Grannäs, Storumans kommun, är specialist och överläkare i ortopedi samt doktorand vid Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap. Han har tjänstgjort vid Norrlands universitessjukhus sedan 1995 och kan där nås på tel. 090-785 00 00 vx
e-post: david.edmundsson@vll.se

Fredagen den 28 maj försvarar David Edmundsson, Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Chronic compartment syndrome of the lower leg (Kroniskt kompartmentsyndrom i underbenet). Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är prof. Jorma Styf, Göteborgs universitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-33694