Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)

printicon
Publicerad: 21 jan, 2016

Celler från kor används för att odla ledbrosk i laboratoriemiljö

NYHET För att utveckla en metod att odla ledbrosk har forskare vid Umeå universitet använt broskceller från knäleder hos kor. Experimenten har framgångsrikt skapat förhållanden som möjliggör odling av frisk ledbroskvävnad och kan leda till en ny behandling av artros med stamcellsbaserad vävnadsodling. Det visar Janne Ylärinne i sin avhandling vid Umeå universitet.

Ledbrosk finns i alla kroppens leder. Eftersom brosk inte har några blodkärl har vävnaden en låg läkningsförmåga. När ledskador och slitage skadar eller bryter ner ledbrosket leder det till ett sjukdomstillstånd som kallas artros. 2012 hade mer än var fjärde svensk i åldrarna 45 och äldre en artrosdiagnos. I allvarliga fall kan artros innebära att patienten i praktiken förlorar allt brosk i den påverkade leden. Tillståndet orsakar smärta och orörlighet för individen och innebär också en börda för samhället i form av vårdkostnader.

Janne Ylärinne

– För tillfället finns inget bra botemedel mot artros, säger Janne Ylärinne, doktorand vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi vid Umeå universitet.
– Kirurgiska behandlingar kan hjälpa när skadorna på ledbrosket är relativt små, men att helt ersätta med ledproteser är den enda tillgängliga lösningen för patienter med allvarligare artros. Men, artificiella leder håller endast ett par decennier, vilket gör det till ett mindre lämpligt alternativ för yngre personer. Därför behöver vi en mer permanent lösning.

Vävnadsodling erbjuder en potentiellt ny behandling av artros. Genom experiment har den forskargrupp som Janne Ylärinne ingår i gjort upptäckter som kan vara användbara i arbetet med att utveckla nya metoder för odling av brosk-liknande ”nyvävnad” i laboratoriemiljö. I odlingsprocessen kombineras celler, signalmolekyler och ett artificiellt byggmaterial (på Engelska: scaffold) för att bygga upp vävnad i den skadade leden. Processen är krånglig och forskarna känner fortfarande inte till så mycket om vilka faktorer som skapar bäst tillväxt samt vad som utgör en optimal odlingsmiljö. I dag finns en stor mängd olika sorters syntetiska och biologiska byggmaterial för broskodling. Det är också oklart om stamceller eller primära celler är bäst lämpade.

I försöken användes primära broskceller, så kallade kondrocyter, från kor. Genom att förbättra metoderna för att odla brosk i laboratoriemiljö kunde forskarna producera en vävnad som liknar det ledbrosk som finns hos människan. Resultaten kan i framtiden komma att underlätta arbetet med att ta fram en metod där odlat brosk används i ledreparation för artrospatienter. I detta syfte skulle stamcellsodling kunna utgöra en oändlig källa till grundmaterial för vävnadsodling. Men, mer forskning behövs för att förbättra kvalitén på odlat ledbrosk och göra det strukturellt mer lik det genomskinliga brosk som finns i människokroppens leder.

Janne Ylärinne kommer från Sonkajärvi i Finland.

Läs en digital publicering av avhandlingen

Om disputationen:

Tisdagen den 26 januari försvarar Janne Ylärinne, Institutionen för integrativ medicinsk biologi, sin avhandling med titeln: Fabrikation av konstgjord brosk med primära broskceller. (Engelsk titel: Production of neocartilage tissues using primary chondrocytes). Opponent: Professor Mats Brittberg, Avdelningen för ortopedi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborgs universitet. Huvudhandledare: Mikko Lammi.
Disputationen äger rum kl. 09:00 i N430, Biologihuset, NUS

För mer information, vänligen kontakta:

Janne YlärinneInstitutionen för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitetTelefon: +35 844 384 5412
E-post: janne.ylarinne@umu.se

Bild: Framodlad brosk. Foto: Janne Ylärinne

Redaktör: Daniel Harju