NYHET Inom ramen för UCMR Distinguished Guests Seminars Series håller professor Johannes Krause en föreläsning via Zoom om ursprunget till digerdöden och pestens genetiska historia.
Johannes Krause, Max Planck Institute for Evolutionary Anthropology
BildThomas Victor, © Thomas Victor, phone: +49 179 7344480, mail@thomasvictor.de; Abdruck und Veroeffentlichung nur gegen Honorar und BelegexemplarTid: Torsdag 24 November klockan 15-16
Plats: Online via Zoom
Registrering: Registrera dig till webbinarium
Föreläsare: Johannes Krause, Max Planck Institute for Evolutionary Anthropology
Snabb DNA-sekvensering har revolutionerat arkeogenetiken under det senaste decenniet, vilket ger en bättre förståelse av människans genetiska historia, tidigare populationsdynamik och värdpatogeninteraktioner genom historien. Riktad DNA fångst-metoder har gjort det möjligt att rekonstruera kompletta uråldriga bakteriegenom som ger insikter om utveckling och ursprung för några av de mest ökända mänskliga patogener som vi upplevt, såsom pestbakterien Yersinia pestis.
Mycket gamla Y. Pestis-genom som sträcker sig över 5 000 års mänsklig historia från stenåldern till modern tid ger nya kunskaper om utvecklingen och direkta bevis för tidpunkt och uppkomst av viktiga virulensfaktorer som är nödvändiga för överföring av Y. Pestis av loppor. De äldsta rekonstruerade arvsmassorna av Y. Pestis som är fullt kapabla att orsaka böldpest, från den östeuropeiska bronsåldern, ger bevis för förhistoriska epidemier. Detta tyder på att uppkomsten av sjukdomen inträffade mer än 1 000 år tidigare än man förut ansett. Tidsstudier av patogener kan således kasta nytt ljus på ursprunget till mänskliga sjukdomar och potentiellt möjliggöra att vi kan förutsäga och förhindra ytterligare spridning i framtiden.
Professor Johannes Krause har en doktorsexamen i genetik från universitetet i Leipzig. Han utnämndes till junior professor i paleogenetik vid universitetet i Tübingen 2010 och därefter till professor i arkeo- och paleogenetik vid samma universitet 2013. År 2014 blev han grundare av Max Planck Institute for Science of Human History i Jena och prefekt för Institutionen i arkeogenetik. 2018 blev han professor vid Friedrich Schiller University Jena. Han är en av grundarna av Max Planck-Harvard Research Centre for the Archaeoscience of the Ancient Mediterranean (MHAAM), etablerat 2017. 2020 blev han återutnämnd till Max Planck Institute for Evolutionary Anthropology och hans institution flyttade till Leipzig.
Professor Krause fokuserar i sin forskning på analys av forntida DNA för att undersöka patogener från historiska och förhistoriska epidemier, mänsklig genetisk historia och mänsklig evolution. Han bidrog väsentligt till att dechiffrera neandertalarnas arvsmassa och det gemensamma genetiska arvet från neandertalarna och moderna människor. År 2010 upptäckte han det första genetiska beviset för Denisovans, en utdöd hominin som upptäcktes i Sibirien. Hans senaste arbete innefattar att avslöja det genetiska arvet från forntida egyptier, rekonstruera de första Pleistocena afrikanska genomen, avslöja källan till de epidemiska pestbakterier som periodvis orsakade historiska och förhistoriska epidemier i Europa samt klargöra den komplexa historien om Europas förhistoriska massmigrationer.
Krause har mer än 210 publikationer i peer-reviewed tidskrifter, inklusive Nature, Science, Cell, Nature Reviews Genetics, PNAS, Nature Microbiology och Nature Communications. Han har också skrivit två internationella bästsäljare som är översatta till mer än 20 språk.
Institutionen för arkeogenetik
