Fler pojkar än flickor undernärda bland kamerunska tonåringar
NYHET
Det är stora skilllnader i hur välnärda kamerunska tonåringar är. Skillnaderna mellan stad/land, pojkar/flickor och mellan individer med hög respektive låg socioekonomisk status beskriver Léonie Nzefa Dapi i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet 5 februari.
Kameruns folk är på väg att ändra matvanor. Istället för sin traditionella kost äter man allt mer bearbetad, söt och fet mat. Den snabba förändringen av kostvanorna sker samtidigt som människor rör sig allt mindre. Detta har resulterat i en tämligen hög förekomst av fetma, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Näringsintaget är viktigt under tonårstiden på grund av tillväxtspurten, hälsan, den kognitiva utvecklingen och prestationerna i skolan.
Syftet med avhandlingen är att skatta unga män och kvinnors kostintag, kroppsmått och fysiska aktivitet i olika sociala grupper och att studera hur tonåringar, i staden och på landet, uppfattar mat.
Flickor och pojkar i åldern 12-16 år valdes slumpmässigt från skolor på landet och i staden. Andelen överviktiga visade sig vara tre gånger högre bland flickor (14 procent) än bland pojkar (4 procent). Tillväxthämning och undervikt var vanligare bland pojkar än flickor (15 respektive 6 procent). Förekomsten av tillväxthämning var två gånger vanligare bland tonåringarna i staden med låg socioekonomisk status (12 procent) jämfört med dem med hög (5 procent). Ungdomarna på landet hade mer muskelmassa än ungdomarna i staden. På landsbygden åt man för att leva och bibehålla hälsan. Ungdomarna i staden med låg socioekonomisk status åt också för att bibehålla hälsan, medan de som hade högre status åt för nöjets skull. Över 30 procent av ungdomarna i staden hoppade över frukosten. Ungdomar i staden med hög socioekonomisk status, liksom flickor, rapporterade oftare mellanmål och konsumtion av de flesta födoämnesgrupper.
Över hälften av ungdomarna hade ett proteinintag som låg under 10 energiprocent. Tjugosex procent av ungdomarna hade ett fettintag under 25 energiprocent och en fjärdedel hade ett fettintag som låg över 35 energiprocent. En stor andel av tonåringarna hade ett intag av mikronäringsämnen som låg under det rekommenderade. Pojkar och flickor med låg socioekonomisk status rapporterade högre energiförbrukning och fysisk aktivitet än flickor med hög status. Såväl under- som överrapportering av energiintaget var vanligt bland tonåringarna.
Studien visar att bristande näringsintag, tillväxthämning liksom övervikt och fetma är vanligt bland tonåringar i Kamerun. Därför behövs ett förebyggande program som riktar sig till både över- och undernärda skolungdomar. Kön och socioekonomiska skillnader måste beaktas i ett sådant program.
Léonie Nzefa Dapi är doktorand vid inst. för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet. Hon är engelskspråkig och nås på:telefon 090-785 24 96mobil 073-33 58 842 e-post Leonie.dapi.nzefa@epiph.umu.se
Fredag 5 februari försvarar Léonie Nzefa Dapi, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet sin avhandling med titeln and Socioeconomic and sex differences in adolescents dietary intake, anthropometry and physical activity in Cameroon, Africa (Svensk titel: Kostintag, antropometri, och fysik aktivitet i relation till socioekonomi och kön hos ungdomar i Kamerun, Afrika). Disputationen äger rum klockan 13.00 i sal 135, epidemiologi och global hälsa, NUS. Opponent är professor Thorkild Tylleskär, Centre for International Health, Bergen, Norge. Avhandlingen försvaras på engelska.
