Forskare får 75 miljoner för att kartlägga generna i Sveriges viktigaste växt – granen
NYHET
Tag en ordentlig titt på din julgran - den har sju gånger mer arvsmassa (DNA) än du! Varför det är så är ännu till stor del okänt, men nu skall granens arvsmassa kartläggas av svenska forskare.
Barrträden har dominerat stora delar av jordklotet i hundratals miljoner år. När primitiva groddjur krälade runt i karbontidens skogar omgavs de av barrträd och barrträden överlevde den geologiska katastrof för 250 miljoner år sedan som öppnade upp för dinosauriernas tid på jorden. När ett meteoritnedslag för ca 65 miljoner år sedan avslutade dinosauriernas tid överlevde barrträden. Idag dominerar barrträden stora delar av jordklotet - jordens alla människor tillsammans väger inte mer än barrträden i Jämtlands län. Det finns visserligen flera s.k. ”levande fossil”, Nationalencyklopedin nämner tuatara, tofsstjärtfisk, dolksvansar, kottepalmer och ginkgo men, ärligt talat, hur ofta ser du en tofsstjärtfisk?
Tydligen lyckades barrträden redan för 300 miljoner år sedan skapa en mycket lyckad genetisk sammansättning som låtit dem dominera jordklotet, men hur ser den egentligen ut? Alla barrträd har tolv kromosomer men de är oerhört stora; en cell från en gran eller tall har sju gånger så mycket arvsmassa (DNA) som en människocell. Varför har barrträden så mycket DNA, har det att göra med deras lyckosamma årmiljoner på jorden och har de även många fler gener än du och jag eller är generna bara mer ”utspädda”? Detta är inte känt, men denna enorma mängd DNA har gjort att forskare inte hittills vågat ge sig på att försöka kartlägga barrträdens hela arvsmassa. Nu skall ett svenskt forskarteam, bestående av forskare från Umeå Plant Science Centre (UPSC), ett forskningscenter som drivs i samarbete mellan Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), samt från Kungliga tekniska högskolan (KTH) och Karolinska institutet (KI) i Stockholm, äntligen ta sig an denna gigantiska utmaning med hjälp av ett anslag på 75 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Granen är Sveriges ekologiskt och ekonomiskt viktigaste växt. Granen dominerar Syd- och Mellansveriges skogar och är den viktigaste råvaran för svensk skogsindustri, en av våra viktigaste exportindustrier som bidrar starkt till vårt välstånd.
- Barrträdens genetik är oerhört spännande, säger professor Pär Ingvarsson vid Umeå Plant Science Centre, och projektledare för satsningen. Olika träd skiljer sig oerhört mycket genetiskt från varandra och svensk skogsgenetik har visserligen alltid varit framgångsrik men detta innebär ett oerhört steg framåt i arbetet att få plantskolematerial som är anpassat till de mycket olika förhållanden som finns inom vårt land, framför allt i den tid av klimatförändringar som väntar oss.
- Det faktum att en svensk gran är tänkt att bli det första barrträd som får sin arvsmassa kartlagd är oerhört viktigt för såväl Sveriges skogsforskning och skogsindustri, säger professor Ove Nilsson vid Umeå Plant Science Centre, ordförande för projektets styrgrupp. En fullständig kartläggning av granens gener kommer att revolutionera den svenska trädforskningen och möjliggöra ett effektivare utnyttjande av vedråvaran.
- Detta kommer till exempel att ge oss möjligheter att ta fram gentester för trädens olika egenskaper, t ex vedens bränslevärde, och trädens frosttålighet och resistens mot sjukdomar, på precis samma sätt som kartläggningen av människans arvsmassa gjort detta möjligt inom medicinen, säger Stefan Jansson, Professor vid Umeå Plant Science Centre.
Att forskarna nu kan ge sig på denna utmaning beror på att ny DNA-sekvenseringsteknik utvecklas oerhört snabbt. - Att starta detta projekt bara för ett år sedan vore omöjligt, säger professor Joakim Lundeberg, KTH. Regeringens stora anslag till ”Science for life laboratory” som är tänkt att bli norra Europas största center för genomforskning ger oss tillgång till denna apparatur och granprojektet kommer att bli laboratoriets första flaggskeppsprojekt.
- Många andra svenska forskare kommer att ha nytta av detta projekt så utväxlingen kan bli mycket stor, säger Jan Stenlid, professor vid SLU i Uppsala. Till exempel får vi helt nya möjligheter att förstå och därmed bekämpa två stora gissel för svenskt skogsbruk, rotrötan och snytbaggen.
Projektet beräknas att ta fyra till fem år, och förutom åtta svenska forskare (Björn Andersson KI, Rishikesh Bhalerao UPSC, Rosario Garcia Gil UPSC, Pär Ingvarsson UPSC, Stefan Jansson UPSC, Joakim Lundeberg KTH, Ove Nilsson UPSC och Björn Sundberg UPSC) kommer även kanadensiska, italienska och belgiska forskare att bidra till projektet, som veterligen hittills är det projekt i världen som gett sig på den växt- eller djurart med den största arvsmassan.
