Genombrottsforskning inom miljökemi hyllas efter 27 år
NYHET
Professor Terry Bidleman, gästforskare vid kemiska institutionen vid Umeå universitet, var en av de första miljöforskarna som förstod atmosfärens viktiga roll för transport av organiska miljögifter till akvatiska system. Den mest ansedda vetenskapliga tidskriften inom fältet, Environmental Science and Technology, hyllar honom nu genom att beskriva genomslaget av hans upptäckter i en artikel.
– Hyllningsartikeln värmde verkligen mitt hjärta denna kalla vinterdag. Det var helt oväntat och mycket uppskattat! Särskilt glad blev jag av att få reda på att artikeln under lång tid haft stor betydelse för att introducera studenter i frågor kring atmosfärisk deposition av organiska substanser, säger Terry Bidleman.
Artikeln i fråga publicerades 1988 i tidskriften Environmental Science and Technology och hade titeln Atmospheric Processes: Wet and dry deposition of organic compounds are controlled by their vapor-particle partitioning. Resultaten som presenterades i artikeln innebar ett stort genombrott för forskningen inom miljögiftsområdet. Den har blivit ett standardverk vid studier av flyktiga organiska ämnen i miljön.
Nu, tjugosju år senare, hyllas Terry Bidleman i samma tidskrift i vilken ett stort antal framstående forskare från olika delar av världen har skrivit om vilken betydelse artikeln från 1988 fått för forskningsfältet.
Sedan 2011 har Umeå universitet haft äran att ha Terry Bidleman som gästforskare vid kemiska institutionen. Mats Tysklind, professor i miljökemi, hoppas på många års samarbete framöver.
– Terry Bidleman har tillfört bred kunskap inom många relevanta forskningsområden inom den miljökemiska forskningen i Umeå. Han är också mycket omtyckt för inspirerande diskussioner om olika forskningsfrågor, inte minst bland yngre forskare och studenter, säger han.
Terry Bidleman har arbetat både inom forskningsprojektet React och i det strategiska forskningsprogrammet Ecochange.
Ecochange är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram vid Umeå universitet i samarbete med Linnéuniversitetet, SLU och Naturhistoriska riksmuseet. Inom programmet studeras de ekologiska konsekvenserna av klimatförändringar i Östersjön.
– Professor Bidlemans bidrag till Ecochange har varit mycket värdefullt, speciellt när det gäller de tvärvetenskapliga aspekterna av miljökemi och marin ekologi. Han har initierat och genomfört flera betydelsefulla projekt, säger Agneta Andersson, professor och koordinator för Ecochange.
Terry Bidlemans samarbete med Umeå universitet påbörjades redan år 1997, då Umeådoktoranden Karin Wiberg arbetade vid hans laboratorium i Kanada. Några år senare, 2001, bjöds Terry Bidleman in till Umeå universitet för att under fem månader organisera och genomföra en kurs om miljögifter i Arktis. Terry Bidleman och hans fru, Kathleen Agosta, tyckte mycket om staden Umeå och har under årens lopp sökt efter möjligheter att återvända.
– Chansen dök upp 2011 då jag fick ett Marie Curie-stipendium för att undersöka atmosfärisk deposition av svårnedbrytbara bekämpningsmedel i de nordliga delarna av Östersjön. När stipendiet löpt ut fick jag möjlighet att fortsätta inom projekten React och Ecochange. Jag fortsätter att arbeta med atmosfärisk deposition, och har nu även inkluderat frågor kring utbyte mellan sediment och vatten för Reactprojektet och naturligt bromerade ämnen i Östersjön för Ecochange”, säger Terry Bidleman.
Text: Kristina Viklund och Ingrid Söderbergh Foto: Sofi Jonsson
Terry Bidleman doktorerade i analytisk kemi vid University of Minnesota. Efter disputationen innehade han en postdoktortjänst vid Dalhousie University och the University of Rhode Island. Därefter fortsatte hans vetenskapliga karriär vid fakulteten för kemi och programmet för marina vetenskaper vid University of South Carolina. Här forskade han i 17 år och utnämndes under denna tid till professor. År 1992 lämnade han sin tjänst för en annan forskartjänst vid Environment Canada. Under åren vid University of South Carolina och Environment Canada åkte han två gånger till Sverige som gästprofessor, till Stockholms universitet respektive Umeå universitet.
Läs mer om forskningsprogrammen React och Ecochange: