NYHET Den bakterie som orsakar sjukdomen harpest hos djur och människor kan överleva i vilande tillstånd i naturen under lång tid innan den orsakar nya utbrott. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. I avhandlingen visas också en ny metod för att spåra om bakterien används som biologiskt vapen vid exempelvis terrorattentat.
BildPxhere
– Bakteriens förmåga att bli farlig redan i små mängder gör den tyvärr idealisk som biologiskt vapen. Därför är det ett viktigt framsteg att vi har hittat ett sätt att spåra ursprunget på olika bakteriekulturer, säger Chinmay Dwibedi, doktorand vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet och Försvarets forskningsinstitut, FOI.
I sin avhandling har Chinmay Dwibedi studerat utbrott av harpest i Sverige och andra europeiska länder. Harpest, eller tularemi som är sjukdomens medicinska namn, orsakas av bakterien Francisella tularensis och angriper både djur och människor. I Sverige finns ännu bara en mildare form av harpest som mycket sällan är dödlig. Dosen som krävs för smitta är väldigt liten. Andra varianter av bakterien kan orsaka allvarligare sjukdomsfall och död. Därför experimenterade stormakterna under kalla kriget med Francisella tularenis som biologiskt stridsmedel.
I avhandlingen analyserades Francisella tularensis-bakterier från infekterade människor och djur i Örebro län. Man fann då att bakteriens arvsmassa förblev identiskt i upp till nio år. I ett laboratorieexperiment kunde bakterien dessutom överleva i fyra år utan näringstillförsel. I en annan studie i avhandlingen konstaterades att bakterien kunde flytta tusentals kilometer över den europeiska kontinenten med bara liten förändring i dess arvsmassa.
Bild
– Resultaten tyder på att det finns en naturlig lagringseffekt för bakterien som kan liknas vid en mikrobiell fröbank, så att den går in i ett vilande tillstånd mellan utbrott innan den återaktiveras och orsakar nya infektioner. Bakterien verkar också kunna färdas långa sträckor på kort tid och bara lämna små evolutionära spår för att kartlägga dess rörelser, säger Chinmay Dwibedi.
I avhandlingen visar Chinmay Dwibedi en lovande metod som Umeåforskarna har utvecklat för att spåra bakterien bakåt. Genom att förstärka vissa genetiska signaler kunde man se att några genvarianter och mutationer gynnades i laboratoriekulturer. Dessa mutationer fungerade som signaler. På så sätt finns möjlighet att avgöra om ett utbrott beror på naturlig smitta eller om det handlar om exempelvis terrorangrepp, där bakterier har odlats fram i laboratorier.
Chinmay Dwibedi har sedan tidigare ingenjörsexamen i bioinformatik från VIT University i Indien.
För mer information, kontakta gärna
Chinmay Dwibedi (engelsktalande)
Telefon: 070-787 15 11
E-post: chinmay.dwibedi@umu.se
Chinmay Kumar Dwibedi, Institutionen för klinisk mikrobiologi, försvarar torsdag 28 februari kl. 9.00 sin avhandling: Francisella tularensis - persistens, smittspridning och smittspårning. Fakultetsopponent: Markus Antwerpen, Bundeswehr institut för mikrobiologi, München, Tyskland. Huvudhandledare: Anders Johansson. Plats: Major Groove, Umeå universitet.
