NYHET Skattelagar i olika delar världen är utformade på ett till synes neutralt sätt, och förväntas behandla alla skattebetalare lika. Men skattebetalare har olika sociala och ekonomiska förutsättningar, och dessa skillnader märks extra tydligt mellan män och kvinnor. Forskningsprojektet "ReTax - Rethinking tax neutrality – a multiple gender critique of fiscal structures" vill undersöka hur skatteregler bidrar till att skapa, bibehålla och till och med kan förstärka ekonomisk ojämlikhet mellan kvinnor och män.
Foto vänster: Åsa Gunnarsson, Professor i rättsvetenskap
FN:s Kvinnokonvention och FN:s globala mål för hållbar utveckling syftar bland annat till att uppnå jämställdhet och egenmakt för kvinnor och flickor. En viktig del i detta arbete är kvinnors möjlighet till ekonomiskt oberoende genom egen försörjning. Här har skatters utformning och tillämpning stor betydelse, menar Åsa Gunnarsson, professor i rättsvetenskap vid Juridiskt Forum, Umeå universitet, och projektledare för ReTax:
– Genom skattelagar begränsas kvinnors livsvillkor. Det är inte ovanligt att de hamnar i ett ekonomiskt beroende till en partner som tjänar mer, oftast en man. Denna marginalisering förstärks dessutom av dagens skatteideologi som inordnas under ett enda, till synes neutralt mål: att skapa ökad ekonomiskt tillväxt utan sociala hänsyn.
I projektet ReTax vill forskare från Europa, Kanada, Brasilien och Australien studera hur ojämlika strukturer både skapas och upprätthålls av skattelagar i olika delar av världen.
– En dimension som i princip aldrig finns med i olika länders skattereformer är kvinnors livsvillkor. I länder där kvinnor tillåts utbilda sig och förvärvsarbeta på lika villkor som män så har de ändå i genomsnitt lägre arbetsinkomster. Kvinnors kapitalinkomster är också mycket små i förhållande till mäns, speciellt när det gäller inkomster från exempelvis aktier och andra värdepapper. Kvinnor bär en stor del av ansvaret för oavlönat omsorgs- och hemarbete och har därför mindre möjligheter att flytta för att söka arbete än män. När dessa livsvillkor aldrig erkänns i skattereformer är det inte ovanligt att skattesänkningar som främst gynnar män betalas av en högre skattebörda för många kvinnor. Att finansiera en sänkning av marginalskatten för arbetsinkomster genom att höja och bredda momsen är ett sådant exempel, säger Åsa Gunnarsson.
I Sverige tar vi för givet att alla beskattas för sin egen inkomst. I Europa och övriga delar av världen är dock Sveriges individuella inkomstskattesystem ett undantag.
– Inom EU är det faktiskt bara Sverige och Finland som har en renodlad individuell beskattning. De flesta skattesystem innehåller familjepolitiska inslag som innebär olika typer av regler om gemensam beskattning av inkomster, eller skatteavdrag och skattekrediter baserade på den gemensamma hushållsinkomsten. Den typen av familjebeskattning gynnar familjer med en huvudförsörjare. All statistik visar att kvinnor i dessa familjer hamnar i en underordnad position när det gäller möjligheten till förvärvsarbete, berättar Åsa Gunnarsson.
Forskarna i projektet är också intresserade av att se hur stora internationella organisationer påverkar länders skattelagstiftning.
– Många stater har lovat att följa internationella ekonomiska styrdokument, beslutade av exempelvis EU, och vi vill veta mer om hur de efterlevs, säger Åsa Gunnarsson. I styrdokumenten finns bestämmelser om att länderna ska ta hänsyn till mänskliga rättigheter i sin ekonomiska politik och i lagstiftning. I det ingår bland annat krav på att att man ska analysera sina budgetar ur ett jämställdhetsperspektiv, så kallad ”gender budget analysis”. Hur lever stater upp till dessa krav? I anslutning till det vill vi också undersöka vilket inflytande internationella organisationer som Internationella Valutafonden (IMF), OECD och G20 har när det gäller lagstiftning i enskilda länder. En forskargrupp kommer också analysera de proaktiva beskattningsregler som vissa av de deltagande länderna har infört för att öka villigheten och motivationen hos medborgare att betala skatt. Skulle de reglerna skulle kunna ändras för att minska ojämlikheter i hur mycket skatt varje individ betalar?
I slutet av projektet hoppas forskarna att deras resultat ska bidra till att öka medvetenheten om hur skattelagstiftning kan ge olika effekter för olika grupper i samhället.
- Förhoppningsvis kommer projektet att kunna skapa en bredare förståelse för hur maktstrukturer kopplade till kön är inbäddade i samhällets sociala, ekonomiska och rättsliga strukturer. Vi vill ge en mer nyanserad bild av hur välfärdsstaters ekonomiska och rättsliga styrning påverkar män och kvinnor på olika sätt, säger Åsa Gunnarsson.
ReTax - Rethinking tax neutrality – a multiple gender critique of fiscal structures and processes finansieras av Marianne and Marcus Wallenbergs stiftelse med 6500000 kr under perioden 2016-2020.
För mer information, kontakta gärna:Åsa Gunnarsson, Professor i rättsvetenskapJuridiskt forum, Umeå universitet
E-post: asa.gunnarsson@umu.se
Elin Andersson, KommunikatörJuridiskt forum, Umeå universitet
E-post: elin.andersson@umu.se
Tel: 090-786 9031
Se också projektets hemsida: http://www.juridisktforum.umu.se/forskning/retax/
Redaktör: Elin Andersson