Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 23 aug, 2010

Jojk-jubileum 2-3 september

NYHET Den 2 september är det hundra år sedan den första offentliga konserten med jojk ägde rum. Det var början på vägen mot ett erkännande av jojk som en konstform med egna estetiska och kommunikativa kvaliteter. Jojken har sedan dess också blivit en symbol för samisk identitet utåt i världen och inåt bland nya generationer av samer.

Pressträff: Onsdag 25 augusti kl 10.00, Gammlia.

I jubileumsfirandet den 2-3 september ingår ett symposium, workshops, jojk-maraton och en jubileumskonsert som också delvis sänds direkt i Sveriges Radio. Jubileet äger huvudsakligen rum på Västerbottens museum och Gammlia i Umeå, men det inleds på Rådhustorget torsdag 2 september kl 12.00 med jojk som dagens credotal, och en jojkstafett längs gågatan bort till Mimerskolans gymnastiksal där den första jojkkonserten ägde rum för precis 100 år sedan.

Därefter pågår seminarier i Bio Abelli under två dagar med forskare, musiker och personer som har personliga minnen av eldsjälen Karl Tirén, initiativtagaren till orginalkonserten. Torsdagen avslutas med jojkmaraton vid sydsamiska vistet på Gammlia, och fredagen med workshops i vistena och därefter jubileumskonsert med Krister Stoor, Jörgen Stenberg, Sofia Jannok, Sara-Helén Persson, Öystein Hanssen, Berit-Alette Mienna, Lars-Henrik Blind, Wimme Saari, Cecilia Persson, Stuoris ja Bálddonas, Per-Niila Stålka med flera.
Detaljerat program finns på www.jojk.se

Jubileet arrangeras av Umeå sameförening, Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå, Centrum för samisk forskning och Institutionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå universitet, Västerbottens museum och flera stödjande organisationer. Konserten genomförs med stöd av Balticgruppen, Umeå kommun 2014, Västerbottens läns landsting, Umeå universitet och Swedbank.

Karl Tirén och hans engagemang för jojk

Konserten för hundra år sedan var starten för Tiréns engagemang för jojktraditioner. Genom hans initiativ och fortsatta verksamhet kom synen på jojk att förändras. Från att ha nedvärderats och motarbetats som rester av ”hedniska seder” kom storsamhället att uppmärksamma och erkänna jojk som en självständig konstnärlig form med sina egna estetiska och kommunikativa kvaliteter. Jojken har också kommit att få en viktig position som symbol för samisk identitet utåt i världen och inåt bland nya generationer av samer.

De närmast följande åren efter konserten i Umeå gjorde Tirén inspelnings- och uppteckningsresor och dokumenterade mängder av jojkar. Förutom som källa för hans många föreläsningar användes de av Wilhelm Peterson-Berger i hans andra symfoni ”Same Ätnam” och utgavs slutligen i den tryckta utgåvan ”Die lappische Volksmusik” 1943.

För ytterligare information, kontakta
Eva Conradzon, 070-354 51 06

Redaktör: Helena Vejbrink