Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Kan mätbojar förbättra miljöövervakningen?

NYHET De marina miljöövervakningsprogrammen har som mål att ge årsmedelvärden av de mätta parametrarna. Med hjälp av dem kan man göra bra bedömningar av långtidsförändringar i havet. Men en kort giftig algblomning kan missas helt. Nu testar UMF inom ramen för forskningsprogrammet Ecochange en mätboj som samlar data varje timme. Förhoppningen är att mätbojar i framtiden ska kunna förbättra och effektivisera miljöövervakningen.

-Detta är ett sätt att utvärdera provtagningsdesignen för den marina miljöövervakningen, säger Ulf Båmstedt, professor i marin ekologi, Ecochange-medarbetare och föreståndare för UMF.

Tillsammans med postdoktor Sonia Brugel och universitetslektor Johan Wikner, båda Ecochange-medarbetare, och UMF:s båtpersonal genomför han under hösten försök med en datalagrande mätboj som är placerad i Öreälvens mynningsområde. Bojen är fast förankrad på ett bestämt avstånd från botten och mäter ljusinstrålning, temperatur, salthalt, syre, grumlighet, färgat löst organiskt material och klorofyll en gång i timmen. Dessutom bestäms våghöjd, vågfrekvens och vattenstånd genom att bojen mäter tryckvariationer.

Kompletterande mätningar i närområdet

Varje vecka tas bojen upp och data laddas ned från instrumentet innan instrumentet sätts tillbaka på sin fasta plats. Därefter görs kompletterande mätningar från vattenytan till botten med ett likadant instrument på ett tjugotal stationer i närheten av bojen. Stationerna är fördelade enligt ett plymliknande mönster från älvmynningen ut mot öppet hav.

-Mätningarna med det rörliga instrumentet ger kompletterande information om blandningen mellan älvvatten och havsvatten och hur det påverkar till exempel grumlighet, växtplanktonförekomst och förekomsten av färgat löst organiskt material. Den fasta bojen ger information om korttidseffekter av till exempel stor nederbörd eller tillfälligt stormigt väder, som genom älvtillförsel respektive turbulent omblandning kan påverka växtplankton, förklarar Ulf Båmstedt.

Ecochange-finansierat experiment

Experimentet utförs inom ett av forskningsprogrammet Ecochanges delprojekt som syftar till att förbättra designen av miljöövervakningsprogrammen.

-Vi undersöker om bojar skulle kunna användas som ett komplement till mätningar från fartyg. Till exempel så kan vågparametrar inte alls mätas från fartyg. Man har heller inte praktiska och ekonomiska möjligheter att mäta varje vecka, eller ännu mindre varje timme. Samtidigt finns det många parametrar som inte kan mätas med bojar, till exempel biologisk produktion och planktonsammansättning, så mätbojarna kommer inte att kunna ersätta provtagning och mätning från fartyg inom överskådlig framtid.

Hur väl mätbojen fungerar återstår att se. Mätningarna kommer att pågå tills isen lägger sig och sedan återupptas efter islossningen i vår. Data bearbetas och utvärderas kontinuerligt och kommer att presenteras på olika vetenskapliga möten under 2013 med en slutlig bearbetning för internationell publicering efter fältsäsongen i slutet på 2013.

Vill du veta mer?

Ecochange-projektet där experimentet ingårForskningsprogrammet Ecochange (svensk sammanfattning)

Kontaktuppgifter

Ulf Båmstedt Professor i marin ekologi, Umeå marina forskningscentrum, Umeå universitet
E-post: ulf.bamstedt@emg.umu.se
Telefon: 090-786 79 88

Redaktör: Andrea Gillgren