Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 26 januari 2021)

printicon
Publicerad: 22 dec, 2016

Kan Rudolf och hans vänner bromsa den globala uppvärmningen?

NYHET Renar är kanske mest kända för att dra tomtens släde, men en ny studie ledd av forskare från Umeå universitet tyder på att de också kan spela en roll i att bromsa klimatförändring. Forskningsresultaten publiceras i dag i tidskriften Environmental Research Letters.

Ett europeiskt forskarteam har funnit att när renar minskar höjden och täckningen av buskar och ris på tundran ökar albedon - den mängd solenergi (kortvågig strålning) som reflekteras av jorden tillbaka i rymden.

– Vår teori var att ett högt renbetestryck ökar albedo på sommaren genom att buskarnas höjd, utbredning och bladyteindex (LAI) minskar. Renarnas effekt på albedo och energibalans är tillräckligt stor för att vara kunna vara viktig på en regional nivå och visar att förvaltning av växtätare är ett möjligt redskap för att bekämpa framtida global uppvärmning. Den största delen av den arktiska tundran betas av tamren eller vildren, så detta är en viktig upptäckt, säger Mariska te Beest, gästforskare vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet och studiens huvudförfattare.

Hur stor effekten är i olika delar av tundran beror givetvis på hur många renar det finns.

Mariska te Beest, forskare på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, har lett studien.
Foto: Umeå universitet.

Studien kombinerade markytedatamodellering och mätningar av albedo och vegetationsparametrar i fält. Forskarteamet genomförde sina fältstudier i Reisadalen (samiska: Raisduoddar), i norska Troms i ett område med fyra topografiskt definierade vegetationstyper som varierade i höjd och täckningsgrad. De använde en unik experimentuppställning, där ett mer än 50 år gammalt staket skilde hårt betade områden från områden med ett mycket lågt renbetestryck.

Under hela sommarperioden jobbade forskarna med att uppskatta renarnas aktivitet i studieområdena med hjälp av indikatorer för vegetationstramp och genom att samla dynga. De mätte också utbredningen av buskar, dess bladyteindex, markfuktighet och marktemperatur, liksom albedonivåer.

– Vi fann att höga tätheter av ren förändrade den arktiska tundravegetationen genom minskad förekomst av buskar och ris (vide, dvärgbjörk, kråkris). Detta resulterade i motsvarande förändringar i bladyteindex, buskhöjd och NDVI - mängden av levande grön växtlighet, säger Mariska te Beest.

De påtagliga förändringarna i vegetationen ledde till en betydande ökning av albedo över växtsäsongen. Forskarnas modelleringsresultat visade att en sådan ökning av albedo skulle resultera i en motsvarande minskning av nettostrålning och latenta och sensibla värmeflöden – vilket tyder på att kraftigt betade platser absorberar mindre strålning.

– Våra resultat visar att renar har en potentiell kylande effekt på klimatet genom att ändra albedo på sommarhalvåret. Även om skillnaderna kan tyckas små, är de tillräckligt stora för att få konsekvenser för den regionala energibalansen.

Under forskningsarbetet var Mariska te Beest postdoktor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet. I dag arbetar hon som Marie Curie postdoktor vid Wageningen University i Nederländerna. Hon är samtidigt gästforskare vid Umeå universitet.

Originalpublikation:

te Beest M et al : Reindeer grazing increases summer albedo by reducing shrub abundance in Arctic tundra. 2016 Environ. Res. Lett. 11 125013. DOI: 10.1088/1748-9326/aa5128
http://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/aa5128

För mer information, kontakta gärna:

Mariska te Beest, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
E-post: mariskatebeest@hotmail.com

Pressfoto för nedladdning. Foto: Mariska te Beest

Redaktör: Ingrid Söderbergh