Klimatförändring förändrar mängden fria miljögifter i Östersjön
NYHET
Regionala klimatmodeller förutspår en ökad transport av sötvatten till Östersjön. Det medför ett ökat inflöde av löst organiskt kol som kommer från land. Denna förändring kommer att påverka de organiska miljögifterna i norra Östersjön som genom att binda till lösta organiska föreningar minskar i koncentration i vattnet. Det skriver Matyas Ripszam i sin avhandling som han försvarar vid Umeå universitet.
– Detta betyder dock inte att miljögifterna utgör ett mindre hot! Ökande mängder organiska föreningar kan på sikt leda till att det uppstår andra ekosystem med mikroorganismer som i huvudsak livnär sig på de lösta organiska föreningarna. På så sätt kan miljögifterna gå in i näringsväven och orsaka mer problem hos högre stående djur, såsom fisk, säger Matyas Ripszam.
Förmågan hos lösta organiska föreningar att adsorbera olika organiska miljögifter har visat sig skilja sig åt i olika delar av Östersjön. Matyas Ripszam har i sin avhandling utvecklat en metod för att mäta i vilken utsträckning föroreningar binder specifikt till löst organiskt kol.
Den nya metoden har han sedan tillämpat på prover tagna längs hela Östersjökusten. De flesta av de studerade föroreningarna visade sjunkande partikelbindning från norr till söder i Östersjön. Vissa föroreningar, med specifika strukturella egenskaper, visade inga rumsliga skillnader vad gäller bindningsförmåga till löst organiskt kol.
Matyas Ripszam har också granskat effekterna av högre temperatur och olika koncentrationer av organiskt kol på miljögifters förmåga till partikelbindning. Dessa experiment utfördes i mesokosmanläggningen vid Umeå marina centrum, UMF. Mesokosmer är experimentella slutna modellekosystem där förhållandena efterliknar de som förväntas i naturliga ekosystem. Det system som användes i denna studie står utomhus i dagsljus och består av stora tankar med vatten där temperatur kan detaljstyras.
Försök med enbart högre temperaturer ledde till lägre koncentrationer av miljögifter i alla avdelningar i modellekosystemet. Det beror enligt Matyas Ripszam troligen på ökad förångning och ökad biologisk nedbrytning av föroreningarna. Högre halter av löst organiskt kol, däremot, gjorde att mer föroreningar sedimenterade.
– Den kombinerade effekten av båda parametrarna visade inget klart mönster eftersom vissa miljögifters vattenkoncentration var mer känsligt för förändringar i temperatur och andra var mer känsliga för ökad halt av organiskt kol.
Avhandlingsarbetet är utfört inom forskningsprogrammet Ecochange.
Fredagen den 20 februari försvarar Matyas Ripszam, kemiska institutionen vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Bioavailability of Organic Contaminants in a Changing Climate. På svenska: Biotillgängligheten av organiska miljögifter i ett förändrat klimat.Disputationen äger rum klockan 10 i Stora hörsalen i KBC-huset. Fakultetsopponent är professor Roland Kallenborn, Environmental Technology, Norwegian University of Life Sciences.
Matyas Ripszam föddes och växte upp i Budapest i Ungern. Han har en masterexamen i kemi från Eötvös Lorand University in Budapest.