"False"
Hoppa direkt till innehållet

Studenter som inte bytt lösenord sedan 7 maj kan inte logga in på studentwebben. Läs hur du byter lösenord.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2024-01-26 Uppdaterad: 2024-01-30, 16:17

Kunskapsnoden startar upp de prioriterade forskningsområdena

NYHET I år blir mötesplatsen Kunskapsnoden på Grand Hôtel den 7 februari startskottet för Umeå universitets nya satsning på tre prioriterade forskningsområden. Det blir spännande samtal om människans lärande och hjärnas formbarhet under livets gång, om hur vi kan övervinna mikrobiella infektioner samt hur växtforskning kan bidra till en grön omställning i Subarktis.

De tre prioriterade forskningsområdena har fått dela på 50 miljoner kronor i en särskild satsning från rektor. Forskningsområdena skapades ur det arbete och temadiskussioner som startade 2022 utifrån regeringens förslag om att alla lärosäten skulle tilldelas forskningsanslag baserat på specifika profilområden. Nu har universitetet i stället valt att via dessa områden långsiktigt stärka forskningens kvalitet och konkurrenskraft.

Inlärning och hjärnans formbarhet under hela livet

Lars Nyberg, professor vid Institutionen för diagnostik och intervention, och Maria Josefsson, universitetslektor vid Handelshögskolan vid Umeå universitet är koordinatorer för projektet.

Ni kommer från två skilda forskningsfält, statistik och neurovetenskap, vad ser ni framför er att ni i projektet ska åstadkomma under perioden?

– Jag ser fram emot att få möjlighet att fördjupa och utveckla nya givande samarbeten. Till exempel har den tekniska utvecklingen genom AI och maskininlärning öppnat upp för nya typer av forskningsfrågor kopplade till de nya analysmetoderna. Här tror jag att vi har mycket att vinna genom att samarbeta över forskningsfälten, svarar Maria Josefsson.

– Vi hoppas hitta nya kunskaper om framför allt möjligheter, men även begränsningar, vad gäller lärande i olika skeenden av livet. Det kan handla om att främja ett starkt och hållbart lärande i skolan, skapa förutsättningar för nytt lärande i vuxenlivet, till exempel kopplat till karriärbyte, samt hur vi behåller en vital hjärna och ett gott minne i ålderdomen, säger Lars Nyberg.

Övervinna mikrobiella infektioner

Det här forskningsområdet koordineras av Marta Bally, universitetslektor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, och Fredrik Almqvist, professor vid Kemiska institutionen. Båda är verksamma vid Umeå Centre for Microbial Research (UCMR).

Vi har en virusforskare och en som forskar om bakterier, och nu ska ni tillsammans bygga upp ett helt nytt forskningsområde. Vad blir ert fokus och vad kan vi förvänta oss för spännande resultat?

– Vårt område blir en fördjupning inom den forskning som redan utförs inom UCMR, där vi båda verkar idag och där grunden för ett nobelpris redan har lagts en gång. De här extra resurserna kommer att göra stor nytta och bidra till ny spännande forskning inom infektionssjukdomar, virus, pandemier, antibiotikaresistens med mera, förklarar Marta Bally.

– En stor poäng med de extra medel vi får är att vi ska fokusera ännu mer på klinisk forskning, och gärna yngre forskare med klinisk bakgrund. Det blir också i viss mån en doktorandsatsning och vi kommer att se kopplingar till aktuella problem inom vården och avgörande framtidsfrågor. Vi hoppas och tror att vi med den här satsningen kan ta stora kliv i vår forskning och på sikt bidra till att rädda ännu fler liv runt om i världen, säger Fredrik Almqvist.

Växtforskning för en hållbar grön omvandling av subarktis

Inom det här området återfinns Sofia Lundberg, professor vid Handelshögskolan vid Umeå universitet, och Stefan Jansson, professor vid Institutionen för fysiologisk botanik, som koordinatorer.

En växtforskare och en professor från Handelshögskolan, det låter spontant som få beröringspunkter, men vad är era respektive styrkor som ska få forskningsområdet att lyfta?

Det ska bli väldigt spännande att se vad vi kan åstadkomma tillsammans.

– Vi måste samordna forskning inom naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora om skogs- och livsmedelsproduktion i Norrland för att kunna göra skillnad. Den aktuella skogsdebatten visar hur komplexa sådana frågor är, och eftersom vi tror att det går att skapa nya möjligheter för växtodling för livsmedelsproduktion i Norrland måste alla dessa aspekter täckas, svarar Stefan Jansson. 

– Området spänner som sagt över flera discipliner och den gemensamma nämnaren för oss alla, inklusive min disciplin som är nationalekonomi, är livsmedel. Det här nya tvärvetenskapliga forskningsområdet kan beskrivas som en livscykelanalys som följer ett livsmedel från planta till att vara fullt ut konsumerad. Det ska bli väldigt spännande att se vad vi kan åstadkomma tillsammans, säger Sofia Lundberg.

Livesändning av föreläsningarna

Föreläsningarna på Kunskapsnoden genomförs för inbjudna gäster på Grand Hôtel den 7 februari och kommer att livesändas för alla på https://umu.se/live