"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2025-05-23

Laura Bacete Cano utsedd till ny ledamot i Sveriges unga akademi

NYHET Hon vill vara med och forma framtidens akademiska landskap och lyfta fram vikten av forskning inom växtcell- och molekylärbiologi. Laura Bacete Cano, universitetslektor vid Umeå universitet och ledare av en forskargrupp vid Umeå Plant Science Centre, är en av åtta nya ledamöter som har valts in i Sveriges unga akademi. I sin nya roll kommer hon att engagera sig i forskningspolitiska frågor, inspirera unga genom utåtriktade aktiviteter och bidra till akademins olika initiativ.

Text: Anne Honsel

- Grattis till invalet! Vad betyder det för dig att bli ledamot i Sveriges unga akademi?

Det betyder väldigt mycket, både professionellt och personligt. Jag ser det som en möjlighet att samarbeta med forskare från olika områden och att delta i samtal som sträcker sig bortom min egen forskning. Det är också ett sätt att påverka hur den akademiska miljön utvecklas, både i Sverige och internationellt.

- Vad motiverade dig att ansöka om att bli ledamot?

Jag drogs till akademins sätt att samla forskare från olika discipliner för att arbeta med frågor som är viktiga för både vetenskapen och för samhället. Fokuset på forskningspolitik, samhällsengagemang och internationellt samarbete kändes som en bra matchning för den typ av arbete jag vill göra vid sidan av min forskning. Det är ganska ovanligt att hitta en plattform där man kan föra den typen av samtal över disciplingränserna på ett strukturerat men öppet sätt.

Jag märkte också att det saknades representation från mitt forskningsområde - växtcell- och molekylärbiologi. Det är ett fält som är avgörande både för grundforskning och för praktiska utmaningar som hållbart jordbruk och klimatanpassning. Sverige har stark forskning inom området, så det kändes viktigt att bidra med det perspektivet.

- Vilket ansvar innebär det att vara ledamot?

Det finns en tydlig förväntan att man ska vara aktiv, vilket jag verkligen uppskattar. Under de kommande månaderna kommer jag att delta i flera möten runt om i Sverige. Dessa träffar är kärnan i akademiens arbete och det är där idéer föds och beslut tar form. En sak som jag verkligen gillar är att nya ledamöter uppmuntras att bidra direkt, oavsett om det handlar om att delta i policydiskussioner, utåtriktade aktiviteter eller utveckling av nya initiativ. Det känns som en väldigt öppen och tillämpad miljö.

En annan viktig del för mig är att förbättra min svenska. Även om de andra ledamöterna gärna pratar engelska när det behövs, är svenska akademins huvudsakliga arbetsspråk. Jag ser verkligen fram emot att få använda språket mer och utvecklas i den här rollen. Det känns som en fantastisk möjlighet att lära sig i en stödjande miljö.

Jag tycker att forskare har ett ansvar för att kommunicera med allmänheten.

- Kommer du att engagera dig i dialog med allmänheten eller beslutsfattare?

Ja, absolut. Jag tycker att forskare har ett ansvar för att kommunicera med allmänheten, och jag har tidigare varit involverad i sådana initativ. Men det jag ser mest fram emot nu är möjligheten att få direktkontakt med beslutsfattare. Det är inte något som alltid är lätt i den akademiska vardagen. Jag är särskilt intresserad av frågor som rör stöd till forskare, hur vi utvärderar vetenskapligt arbete och hur vi skapar en akademisk miljö där människor vill stanna kvar. Jag vill också lyfta hur långsiktigt tänkande och vetenskaplig evidens kan få större genomslag i politiska beslut (till exempel när det gäller nya genomiska tekniker inom jordbruket). Jag uppskattar också att akademins internationella arbete och ser fram emot att bidra med mina egna nätverk och erfarenheter.

- Vad ser du mest fram emot under din tid i akademin?

Att få arbeta med engagerade människor som brinner för liknande frågor, även om de kommer från helt olika forskningsfält. Akademin verkar vara en unik plats där man har tid och frihet att diskutera hur vetenskap fungerar, hur den kan förbättras och vilken roll den spelar i samhället. Jag ser också fram emot de personliga mötena och att lära känna kollegor från andra discipliner. Jag tror att sådana samtal kan leda till oväntade idéer och samarbeten, vilket är något som jag verkligen värdesätter.

Laura Bacete Cano, ursprungligen från Spanien, är sedan 2023 biträdande universitetslektor vid Umeå universitet och leder en forskargrupp vid Umeå Plant Science Centre. Hennes forskning fokuserar på hur växter uppfattar och upprätthåller sina cellväggar – särskilt under tillväxt, utveckling och som svar på miljöstress. Efter att ha disputerat 2018 flyttade hon till Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) i Trondheim för en postdoktoral tjänst. Laura Bacete Cano har tilldelats forskningsanslag från både Norges forskningsråd och Vetenskapsrådet i Sverige. Hon är dessutom meduppfinnare på ett europeiskt patent som rör strategier för att stärka växters hälsa och motståndskraft.

Länk till det officiella pressmeddelandet från Sveriges unga akademi

Om Sveriges unga akademi

Sveriges unga akademi är en tvärvetenskaplig plattform som samlar några av landets mest lovande forskare i början av karriären. Akademin fungerar som en röst för unga forskare I forskningspolitiska frågor, främjar vetenskaplig excellens och uppmuntrar samarbete över ämnesgränser. Den är också starkt engagerad i samhällskontakt och internationalisering, och erbjuder resurser som guideboken A Beginner's Guide to Swedish Academia för att hjälpa forskare att navigera i det svenska akademiska systemet.

Ett medlemskap i akademin varar i fem år och konkurrensen är hård. För att kunna bli invald krävs att man är en självständig forskare med starka meriter, och i regel ha disputerat för 2-10 år sedan.. Man ska vara aktiv forskare Sverige och visa ett tydligt engagemang att bidra till akademins uppdrag. Även om svenska är arbetsspråket används engelska ofta, och internationella forskare uppmuntras att söka och successivt integreras språkligt.