Lisa cyklade och sprang 130 mil för ökad kunskap om ALS
NYHET
Insamlingsstiftelsen Hjärnfonden fick idag en donation till ALS-forskning från Lisa Kriga, som startade en 9 månader lång personlig kampanj när hennes farbror fick en ALS-diagnos. Efter att ha sprungit och cyklat sammanlagt 130 mil mellan fem svenska städer där ALS-forskning bedrivs, avslutade Lisa idag vid Norrlands universitetssjukhus med att överlämna en check till Peter Andersen, som är Hjärnfondens representant och tillika ledande ALS-forskare vid Umeå universitet.
Sedan 28 maj har Lisa Kriga sprungit och cyklat mellan de fem städer i Sverige där det bedrivs ALS-forskning: Göteborg, Örebro, Stockholm, Uppsala och Umeå. Sponsorer, både privatpersoner och företag, har hjälpt henne längst vägen med bland annat en följebil, utrustning och boende.
– I januari 2015 fick en av mina farbröder diagnosen ALS. Jag kände att jag var tvungen att göra något, inte bara för honom, hans fru och deras två barn utan för alla andra som drabbats och kommer att drabbas av ALS i framtiden, säger Lisa Kriga, 34 år, som bor i Gävle men är ursprungligen från Luleå.
Lisa inledde sin kampanj Kriga mot ALS i september 2015 med målet att samla in pengar till stöd för forskning men också att öka medvetenheten om ALS, en obotlig nervsjukdom som årligen drabbar ungefär 230 människor i Sverige. ALS (eller Amystrofisk lateral skleros) är ett samlingsbegrepp för en grupp sjukdomar som drabbar de motoriska nervcellerna i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen. Nervskadorna leder till muskelförtvining och förlamning som börjar lokalt i det motoriska nervsystemet men som sedan sprider sig genom nervsystemet.
– Hjärnfonden är enormt tacksam för Lisas insatser, för att stödja forskningen och för att öka medvetenheten om sjukdomen ALS, säger Peter Andersen, som är professor i neurologi vid Umeå universitet och ledamot i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd. – Lisas väldiga engagemang och fysiska bedrift är imponerande och jag ser paralleller mellan hennes insatser och den ALS-forskning vi bedriver här i Umeå, vilket också är en fråga om uthållighet.
ALS-forskning vid Umeå universitet under mer än två decennier
Sedan 1993 pågår genetisk forskning för att identifiera sjukdomsanlag som ökar risken att drabbas av ALS och för att förstå hur de ärftliga anlagen påverkar sjukdomsförloppet. Umeåforskare har identifierat sjukdomsgener som kan kopplas till vissa fall av ALS, men för den stora majoriteten är sjukdomsorsaken fortfarande helt okänd. Ett annat forskningsområde, som först upptäcktes av Umeåforskarna, är att ett felveckat protein (SOD1) kan påvisas inne i nervceller hos obducerade ALS patienter samt att felveckat SOD1 protein kan sprida sig från cell till cell i nervsystemet. Den senaste upptäckten kring klumpar av det felveckade proteinet SOD1 visar att dessa påverkar sjukdomsförloppet.
– Injektion av ytterst små mängder av felveckad SOD i ryggmärgen på friska möss utlöser en ALS-sjukdom som sedan sprider sig genom nervsystemet med ett förlopp helt identisk med det vi ser hos våra patienter, säger Peter Andersen.
– Sedan första Ice Bucket Challenge 2014 har det hänt mycket inom ALS-forskningen, och inte minst i Umeå, men det finns fortfarande mycket kvar att upptäcka, säger Lisa Kriga.
Om Hjärnfonden
Hjärnfonden arbetar för att samla in pengar och finansiera livsviktig hjärnforskning om hjärnan, dess kapacitet och alla de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som orsakar stort lidande hos drabbade och deras familjer. Målet är att hitta nya behandlingar och botemedel. Hjärnfonden arbetar också för att öka kunskapen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos allmänheten.