Livsvetenskap i framkant

SciLifeLab startade 2010 som ett samarbete mellan fyra universitet: Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet. I dag ingår lärosäten i sex städer. Här finns resurser för forskning och utveckling inom hälsa, miljö och klimat, jord- och skogsbruk samt bioenergi. Nämnda plattformar presenteras på SciLifeLabs hemsida.

Life science är ett område av stor strategisk betydelse för Sverige. Resurserna inom SciLifeLab har hjälpt tusentals användare från akademi, näringsliv och sjukvård att ta sina vetenskapliga projekt till nästa nivå. Detta genom att erbjuda högteknologiska analysmetoder, hantering av stora mängder forskningsdata och tvärvetenskapliga samarbeten.

Personalen vid SciLifeLab Umeå.

BildMattias Pettersson

Unik utrustning

SciLifeLab ger tillgång till en rad banbrytande teknologier inom molekylär biovetenskap. Dedikerade forskare i personalen kan erbjuda stöd genom hela experimentprocessen – från studiedesign till datahantering.

– Vid starten var det fokus på Mälardalen, men 2021 fattades beslut om att alla ”sites” ska vara likvärdiga. Även före det hade Umeå noder, så vi har alltid varit delaktiga, säger Linda Sandblad, forskare inom biokemi och cellbiologi och föreståndare för SciLifeLab Umeå.

Mycket har hänt sedan SciLifeLab startade

Det betyder mycket för forskare att det finns unik utrustning och unika metoder, så avancerade och dyrbara att de inte kan finnas på alla universitet. En gemensam tillgång till de bästa metoderna gör det möjligt för Sverige att vara på absolut världsledande nivå.

Tillgång till utveckling

– Mycket har hänt sedan SciLifeLab startade, teknikerna utvecklas och med det servicen till forskare. Ett exempel är genetik, med forskning som bygger på DNA-sekvensdata på individ- och cellnivå. För att beskriva utvecklingen, så kunde man för tio år sedan identifiera en sekvens, medan vi i dag kan se en hel population, säger Linda Sandblad.

Som nämnts är det långt fler än forskare som kan ta del av SciLifeLab. Om ett företag ska utveckla en ny produkt, så kan man använda befintliga resurser och ta de faktiska kostnaderna för de analyser som utförs.

– Dessutom har sjukhusen stor nytta av våra resurser i olika kliniska utredningar. Vi är också öppna för att bjuda in allmänheten. Skolor och andra organisationer är välkomna att lära sig om metoderna som används och ta del av resultaten.

Cryo-EM, alltså kryoelektronmikroskop.

BildHussein

Delade resurser

En del av SciLifeLabs verksamhet finns hos Umeå Centre for Electron Microscopy, UCEM, där Linda Sandblad själv är verksam. UCEM nyttjas årligen av fler än 200 olika forskargrupper och flera företag, många i Umeå.

Det övergripande uppdraget för SciLifeLab är att möjliggöra biovetenskaplig forskning som ligger utöver vad som är möjligt för en enskild forskare, ett enskilt universitet eller en enskild forskningsdisciplin. Resurserna delas ofta av lärosäten. Exempelvis finns Cryo-EM, alltså kryoelektronmikroskopi för att bestämma organism- och molekylstrukturer, både i Umeå och vid SciLifeLab i Solna. Cryo-EM-servicen används till 50 % av grupper från andra universitet och från samarbetspartners, t.ex. Nordic EMBL Partnership for Molecular medicine.

­– Cryo-EM fungerar likvärdigt på båda ställen, och alla berörda kan samarbeta med metoder och dela resultat. Det är mer regel än undantag att SciLifeLabs plattformar med olika ”units” finns på två eller tre ställen, säger Linda Sandblad.

Läs mer på SciLifeLab Umeås hemsida