Nobelpristagare kommer till Umeå universitets årshögtid
NYHET
Eric S. Maskin kommer till årshögtiden för att ta emot Erik Kempes pris 2007. I samband med detta så håller han en populärvetenskaplig föreläsning. I dag utsågs han även som en av tre pristagare av ekonomipriset till Alfred Nobels minne.
– Vi var redan sedan tidigare glada över att en av världens främsta nationalekonomer var en av pristagarna vid årets årshögtid, att han nu också är Nobelpristagare gör förstås att det blir extra högtidligt, säger Umeå universitets rektor Göran Sandberg.
Eric S. Maskin delar ekonomipriset med Leonid Hurwicz, och Roger B. Myerson för att de tillsammans har lagt grunden till teorin för allokeringsmekanismer. Den har bland annat. hjälpt ekonomer att identifiera effektiva marknadsformer, regleringar och röstningsprocedurer.
Tillsammans med Paratha Dasgupta tilldelas Maskin vid Umeå universitets årshögtid den 20 oktober Erik Kempes pris 2007 för studien Uncertainty and Hyperbolic Discounting. Studien behandlar ekonomiska beslutsproblem med tydliga framtida konsekvenser. Studien finns publicerad i American Economic Review vol. 95, no. 4, sid 1290–1299, 2005.
Erik Maskin håller sin högtidsföreläsning fredag den 19 oktober i Humanisthuset, hörsal G klockan 14.10 under rubriken: Why do we Procrastinate?
Miljöekonomi handlar ofta om ekonomiska beslut med konsekvenser långt in i framtiden. Partha Dasgupta och Eric Maskin tilldelas Erik Kempes pris för ett fundamentalt bidrag till teoribildningen kring hur beslutsfattare agerar under osäkerhet om när i framtiden konsekvenserna av olika handlingsalternativ kommer att realiseras.
Forskningen har resulterat i en förklaring till förekomsten av ”hyperbolisk diskontering”; ett fenomen som förenklat kan tolkas så att människor beter sig som om de lägger en relativt sett mindre vikt på framtida välfärd när de idag jämför två näraliggande perioder, än när de idag gör samma jämförelse mellan två perioder som ligger längre fram i tiden. En möjlig konsekvens av hyperbolisk diskontering är en tendens att skjuta upp beslut som är kostsamma idag men medger fördelar i framtiden.
Författarna visar att den typ av beteende som hyperbolisk diskontering leder till kan vara rationellt ur den enskilde aktörens synvinkel: de analyserar ett beslutsproblem där de rationella aktörerna beter sig som om de är mer otåliga när tidshorisonten är kort jämfört med när den är längre, och drivkraften bakom detta beteende är just den osäkerhet som nämndes ovan. Resultatet har i sin tur stor betydelse för förståelsen av beslutsproblem med tydliga framtida konsekvenser; till exempel drivkrafterna bakom klimatproblemet liksom flera andra ekonomiska beslut med miljökonsekvenser.
Erik Maskin föddes 1950 i New York, USA. Han är utbildad vid Harvard University inom områdena matematik respektive tillämpad matematik och blev Ph. D. i tillämpad matematik 1976. Han har innehaft flera olika professurer med inriktning mot nationalekonomi, bland annat vid MIT och Harvard University, och han är för närvarande innehavare av den så kallade Albert O. Hirschman-professuren vid Institute for Advanced Study i Princeton, New Jersey. Han är dessutom redaktör för tidskriften Economics Letters.
Eric Maskins forskningsintressen ligger framför allt inom området mikroekonomi; särskilt spelteori, där han idag är en av världens ledande forskare. Forskningen avser till exempel teoribildning kring sociala beslutsregler, auktionsteori och det som brukar kallas mekanism design. Det sistnämnda handlar bland annat om att konstruera ekonomiska incitament (till exempel via ekonomisk politik) som styr det ekonomiska systemet i riktning mot vissa i förväg bestämda målsättningar.
