Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Norrländska bäckar och sjöar avger stora mängder kol

NYHET I sin avhandling visar geovetaren Erik Lundin att nordliga bäckar och sjöar är hotspots för utsläpp av koldioxid och metan till atmosfären. Erik försvarar sina resultat vid Umeå universitet fredagen den 31 januari.

– Speciellt små bäckar, vilka i den här studien endast utgjorde cirka fyra procent av den totala vattenytan, visade sig vara särskilt viktiga genom att släppa ut ungefär tio gånger så mycket kol som sjöar, säger Erik Lundin. Anledningen till detta är att bäckar generellt har höga koncentrationer av koldioxid, men också för att de är turbulenta vilket främjar gasutbytet med atmosfären.

En av våra största utmaningar i vår tid är att förstå effekterna av framtida klimatförändringar och dess bakomliggande orsaker. För detta krävs det mer kunskap om den globala kolcykeln men också hur den påverkas av ett förändrat klimat.

Erik Lundin visar i sin studie att sjöarna släppte ut en stor del av koldioxiden och metanet i samband med islossningen. Det beror bland annat på att organiskt material som bryts ner i sjöar på vintern bildar löst koldioxid och metan som sedan stängs inne under isen. När isen sedan bryts upp på våren släpps dessa lösta gaser ut, ibland så snabbt som inom några få dagar

Studien visar också att två tredjedelar av avrinningsområdens kolförlust är via sjöar och bäckar, antingen genom utsläpp till atmosfären men också som löst organiskt och oorganiskt kol som transporteras med vattendragen nedströms.

Samtidigt som sjöarna släpper ut kol till atmosfären så fungerar de även som kolfällor genom att organiskt material som samlas på botten ackumuleras över tiden och bildar tjocka lager av sediment.

Bildtext: Fältstudien utgick från Abisko naturvetenskapliga station och utfördes i området omkring Abisko.
 

Erik Lundin gjorde även en detaljstudie av sex arktiska sjöar, vilka jämfördes med litteraturdata med avseende på sjöars utsläpp relativt till ackumulationen av kol.

Resultaten pekar på att arktiska sjöar är effektivare kolfällor än varmare boreala sjöar. Det indikerar att i och med klimatet blir varmare så minskar nordliga sjöars kol inlagringsförmåga och vi kan räkna med större utsläpp av koldioxid och metan från våra nordligaste sjöar.

Även fast det länge varit känt att inlandsvatten är atmosfäriska källor av koldioxid och metan, samt begraver kol i sediment, så är de ofta förbisedda i regionala kolbudgetar. Dessa beräknas för att kunna göra bra uppskattningar av kolmängden inom olika geografiska områden, dels av befintliga mängder och dels för att kunna påvisa förändringar över tiden.

Vilken praktisk betydelse har dina resultat?

– Man kan dra slutsatsen att man genom att ignorera inlandsvatten i regionala kolbudgetar överskattar landskapets kolupptag. Den här kunskapen är viktig när man gör prognoser av det framtida klimatet, men också när man beräknar klimatets feedback-effekter på kolcykeln, säger Erik Lundin.

Erik Lundin är uppvuxen i Härnösand. Grundutbildningen utfördes vid Umeå Universitet samt ett år som utbytesstudent vid the University of Alaska Fairbanks.

Om disputationen:

Fredagen den 31 januari försvarar Erik Lundin, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: The role of inland waters in the carbon cycle at high latitudes. Svensk titel: Betydelsen av inlandsvatten i den kolcykeln på höga latituder. Disputationen äger rum klockan 10:00 i sal KB3B1 (stora hörsalen) i KBC-huset.  Avhandlingen kommer att försvaras på engelska.
Fakultetsopponent är Dr. Robert Striegl vid National Research Program, U.S. Geological Survey, USA. Huvudhandledare är Jan Karlsson.

För ytterligare information, kontakta gärna:

Erik Lundin, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskapTelefon: 070-516 61 37
E-post: erik.lundin@emg.umu.se

Avhandlingen är publicerad digitalt

Redaktör: Ingrid Söderbergh