Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Nya Umeårön om telomerer och åldrande

NYHET Forskare vid Umeå universitet visar nu att den förkortning av telomererna i takt med ökande ålder som påvisats i befolkningsstudier inte gäller på individnivå. Graden av förändring verkar främst bero på telomerernas ursprungslängd, vilket innebär att vissa personer t.o.m. förlänger dem under perioder av livet.

Kromosomerna är en del av arvsmassan och deras ändpartier, telomererna, är viktiga för cellernas genetiska stabilitet. I normala celler förkortas de för varje celldelning medan cancerceller i regel har en stabil telomerlängd. I cellodling har det visats att den aktivitet som bidrar till att bibehålla telomerlängden i första hand är aktiv på korta telomerer och därmed fungerar som en skyddsmekanism. De data som framkommit i den nya studien indikerar att en liknande mekanism gäller för blodceller ute i kroppen. Fynden talar också mot hypotesen att man skulle kunna förutse en människas livslängd genom att studera telomerlängden.

Bakom studien, som publiceras i tidskriften PLoS Genetics, står en forskargrupp ledd av prof. Göran Roos vid Inst. för medicinsk biovetenskap, enheten för patologi, och i samarbete med prof. Per Lenner vid Inst. för strålningsvetenskaper, enheten för onkologi, samt prof. Rolf Adolfsson och MD Karl-Fredrik Norrback vid Inst. för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri. Rönen publiceras i tidskriften PLoS Genetics.

Undersökningen omfattade 959 individer som lämnat blod vid två skilda tillfällen med 9—11 års mellanrum. Som väntat visade gruppen i stort en åldersrelaterad förkortning av blodcellernas telomerlängd, men cirka en tredjedel av individerna hade oförändrade eller förlängda telomerer efter ett decennium. Den individuella telomerförkortningen var starkt kopplad till telomerernas ”startlängd”, vilket innebär att individer med långa telomerer förlorade mest per år medan personer med korta inte visade någon förkortning eller förlängde sina telomerer. Likartade fynd gjordes när telomerlängden studerades hos 13 skilda släkter, genom att släkter med långa telomerer hos unga individer visade den mest uttalade förkortningen.

Onormal telomerlängd i blodceller har beskrivits hos patienter med cancer, men i detta material — som innehöll 314 personer som diagnostiserats med malign tumör efter den andra provtagningen — sågs ingen koppling mellan telomerlängd och senare cancerdiagnos.

För mer information, kontakta professor Göran Roos, Inst. för medicinsk biovetenskap, tel. 090-785 18 01, e-post: goran.roos@medbio.umu.se

Referens: Nordfjäll K, Svenson U, Norrback K-F, Adolfsson R, Lenner P, Roos G. The individual blood cell telomere attrition rate is telomere length dependent, PLoS Genetics 2009, published February 13, http://www.plosgenetics.org/.