Protein kontrollerar genuttryck genom att binda både DNA och RNA
NYHET
Proteiner som binder DNA eller RNA placeras vanligtvis i separata kategorier, men forskare vid Umeå universitet och Inserm i Frankrike har nu kunnat visa hur p53-proteinet har förmågan att binda båda. Forskarna har också kunnat visa hur p53 kontrollerar genuttryck vid både transkription (RNA-syntes) och translation av budbärar-RNA (proteinsyntes). Upptäckten beskrivs i julinumret av Oncogene.
P53-proteinet, som hämmar tumörtillväxt, är mest känt för sin förmåga att binda DNA och reglera cellens genuttryck på transkriptionsnivå. Mutationer som stänger av p53-proteinets DNA-bindande förmåga finns ofta i mänskliga cancerceller. Men trots att det sedan tidigare varit känt att p53-proteinet också binder RNA har både det faktumet samt dess övriga cellbiologiska funktioner inte uppmärksammats lika mycket som dess DNA-bindande förmåga.
Tillsammans med forskarkollegor har Robin Fåhraeus, som är gästprofessor på Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet och Research Director på Inserm i Frankrike, kunnat visa hur p53-proteinet hämmar syntesen hos sin negativt reglerande motsvarighet, proteinet MDMX. Det sker genom en direkt interaktion mellan p53 och MDMX-proteinets budbärar-RNA. Forskarna visar också att RNA-bindning i sig självt inte är tillräckligt för att hämma syntesen hos MDMX utan att ytterligare en hämmande domän hos p53 också är nödvändig. En vanlig mutation i p53 som förhindrar DNA-bindning visade sig också påverka proteinsyntesen hos MDMX.
– Vi fann att muterade p53-proteiner som inte binder DNA istället har en effekt på translation av budbärar-RNA, säger Robin Fåhraeus, som lett forskningsstudien. – Det har sedan tidigare varit känt att muterade p53 kan gynna tumörtillväxt, men inte vad som ligger till grund för detta. RNA-bindning skulle kunna vara en förklaring.
Oncogene, artikel: p53 binds the mdmx mRNA and controls its translation. Författare: Tournillon AS, López I, Malbert-Colas L, Findakly S, Naski N, Olivares-Illana V, Karakostis K, Vojtesek B, Nylander K, och Fåhraeus R. DOI: 10.1038/onc.2016.236.
För mer information, vänligen kontakta:
Robin Fåhraeus, Institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitetTelefon: + 33 (0)66 88639047 Epost: robin.fahraeus@inserm.fr
