Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 20 januari 2021)

printicon
Publicerad: 17 dec, 2013

Rester av narkotika i svenska avloppsvatten

NYHET Kemister vid Umeå universitet har kunnat spåra narkotika och narkotikaklassade läkemedel vid mätningar av avloppsvatten från 33 svenska reningsverk. Kokain, amfetamin och metamfetamin, i mätbara halter, hittades på sammanlagt hälften av orterna.

När en person använder narkotika så passerar den, antigen oförändrad eller som metaboliter, genom kroppen och hamnar i avloppsvattnet. Genom att ta ett vattenprov i reningsverk och mäta halterna av droger får man en ögonblicksbild av hur användningen av narkotika på en ort ser ut.

Metoden har använts tidigare både i Sverige och utomlands och är ett komplement till andra metoder för att uppskatta narkotikaanvändning i samhället.

– Det som är unikt med vår studie är dess omfattning och det här är första gången som metoden används för att screena hela landet för droger. Tidigare mätningar har bara gällt enstaka orter och ett begränsat antal substanser. Dessutom så har vi utvecklat en snabbare och mer kostnadseffektiv mätmetod för att göra den här typen av undersökningar, säger Marcus Östman, som lett studien och är doktorand på kemiska institutionen vid Umeå universitet.

Mätningarna utfördes under ett dygn i januari 2012. Halterna var generellt låga om man jämför med motsvarande studier från övriga Europa.

– Resultaten var ganska väntade, men skillnaderna mellan olika orter och olika delar av Sverige var förvånansvärt stora. Vissa mindre orter hade ganska höga halter av den mycket farliga drogen metaamfetamin till exempel. Eftersom vi mäter på kemisk väg är det inga problem att skilja metaamfetamin från amfetamin, säger Marcus Östman.

Forskargruppen hittade rester av sammanlagt 13 olika narkotikaklassade substanser i inkommande avloppsvatten till de undersökta svenska reningsverken. De vanligaste substanserna var de som används som läkemedel: oxazepam (ångestdämpande), kodein (smärtstillande), morfin (smärtstillande) och tramadol (smärtstillande). Dessa substanser hittades i samtliga reningsverk.

Av de undersökta narkotikasubstanserna som används illegalt hittades spår av kokain (12 orter), amfetamin (13 orter) och metaamfetamin (16 orter). Varken heroin, ecstasy eller LSD kunde detekteras.

Högst halt av kokain liksom amfetamin hittades i Göteborg, den största staden i studien. Därefter så såg mönstret annorlunda ut. För metaamfetamin verkade halten inte vara korrelerat till stadens storlek på något sätt. Köping hade högst halt av metaamfetamin. Mindre orter som Bollebygd och Lycksele hade generellt färre detekterade narkotika och i lägre halter jämför med andra orter.

– Spårning i avloppsvatten är ett nytt kraftigt verktyg som är intressant ur ett folkhälsoperspektiv. Det är ett betydligt snabbare sätt att få en överblick över narkotikaanvändning än de klassiska indirekta metoder som beslag i tullen och enkätundersökningar. Vi kan till exempel se om en ny drog kommit till en stad, säger Marcus Östman.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science of the Total Environment. Medförfattare är Jerker Fick, Richard Lindberg och Elin Näsström, forskare vid kemiska institutionen vid Umeå universitet.

Undersökta substanser och orter i studien:

Följande narkotikaklassade substanser ingick i studien: alprazolam, flunitrazepam, midazolam, oxazepam, LSD, ketamin, amfetamin, khat, kokain, MDA, MDMA, MDEA, MBDB, mefedron, metaampfetamin, metylfenidat, buprenorfin, kodein, fentanyl, heroin, metadon, morfin, oxykodon, tramadol och zolpidem.

Följande platser ingick i studien: Gällivare, Haparanda, Luleå, Piteå, Skellefteå, Lycksele, Umeå, Örnsköldsvik, Östersund, Härnösand, Söderhamn, Mora, Borlänge, Gävle, Arvika, Karlstad, Örebro, Köping, Eskilstuna, Nyköping, Norrköping, Stenungsund, Göteborg, Bollebygd, Borås, Visby, Oskarshamn, Kalmar, Karlskrona, Halmstad, Helsingborg, Hässleholm och Trelleborg.

Originalartikel:

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048969713013648

För mer information om studien, kontakta gärna:

Marcus Östman, kemiska institutionen vid Umeå universitetTelefon: 073-612 80 01
E-post: marcus.ostman@chem.umu.se

Redaktör: Ingrid Söderbergh