"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2005-05-19

Tävlingsidrottare inte överrepresenterade vid plötslig hjärtdöd

NYHET Plötslig hjärtdöd bland unga är ovanligt men minskar inte. Tre gånger fler män än kvinnor drabbas, och tävlingsidrottare är inte överrepresenterade. Det visar Aase Wisten, Umeå universitet, i den avhandling hon försvarar i aulan, Sunderby sjukhus 25 maj.

Riskpatienten för plötslig hjärtdöd är svår att känna igen även om symptom och EKG-förändringar är vanliga. Ett tiotal olika hjärtdiagnoser kan ligga bakom plötslig hjärtdöd. Vid vissa hjärtsjukdomar kan det vara livsviktigt att minska på tränings- och tävlingsaktivitetet, medan andra inte har samband med ökad risk för plötslig död vid fysisk aktivitet.

En korrekt diagnos är avgörande för att förebygga ett dödsfall som kan vara onödigt. En basal utredning med EKG bör göras vid symptom såsom svimning, bröstsmärta och hjärtklappning, men även vid ospecifika symptom såsom t.ex. uttalad trötthet efter en genomgången infektion. En mer omfattande undersökning bör göras vid förekomst av EKG-förändringar, allvarliga symptom eller ärftlighet för plötslig hjärtdöd.

Tävlingsidrottare var inte överrepresenterade i gruppen som avled plötsligt, men de som tävlingsidrottade avled oftare under fysisk aktivitet och hade oftare olika typer av strukturella hjärtsjukdomar. De anhöriga upplevde ofta en brist på stöd och information i samband med dödsfallet. Ett bra bemötande, bra information och någon att vända sig till med sina frågor var viktigt. Många efterfrågade någon form av krisgrupp av den typ som förekommer när flera personer dör, t.ex. i samband med olyckor.

Under åren 1992–1999 hittades 181 fall av plötslig hjärtdöd i åldern 15–35 år i Rättsmedicinalverkets databas. I en del fall visade obduktionen sjukliga förändringar i hjärtat, t.ex. åderförkalkning i hjärtats kranskärl eller hjärtmuskelsjukdom med förändrade muskelväggar i hjärtat.

Hos ca 20 % hade hjärtat inga sjukliga förändringar. En förklaring till att hjärtat stannat i dessa fall kan vara olika typer av elektriska störningar som uppstått trots att hjärtmuskeln såg helt frisk ut. Sådana störningar kan vara medfödda men kan även vara förvärvade, t.ex. efter en hjärtmuskelinfektion.

Hälften av alla tillgängliga EKG:n uppvisade förändringar medan de övriga var helt normala. De flesta EKG:n gällde män och var vanligen tagna många år före dödsfallet i samband med mönstringen. När det fanns mer än ett EKG kunde man se en förändring av EKG-kurvan över tid i hälften av fallen, eventuellt tydande på en sjuklig process i hjärtat.

De vanligaste symptomen som medförde läkarkontakt var svimning, bröstsmärta och hjärtklappning, men även ospecifika symptom såsom uttalad trötthet efter en genomgången infektion förekom. Det var vanligt att symptomen inte sattes i samband med hjärtsjukdom, vare sig av personen själv eller av sjukvården. Ungefär en fjärdedel hade inga kända symptom. Ett fåtal hade en hjärtsjukdom diagnosticerad flera år före dödsfallet medan några höll på att utredas.

I ett fall av sex fanns det en känd ärftlighet för plötslig hjärtdöd eller en hjärtsjukdom som skulle kunna leda till detta. Männen som drabbades av plötslig hjärtdöd skilde sig inte från en kontrollgrupp av samma ålder när det gällde fysisk aktivitetsnivå och deltagande i idrottstävlingar. Kvinnorna hade en lägre fysisk aktivitetsnivå och även ett högre BMI (body mass index = vikten/(längden x längden)) än kontrollgruppen. I gruppen med åderförkalkningssjukdom i hjärtat fanns många rökare och överviktiga.

Aase Wisten är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet. Hon nås påE-post aasewisten@hotmail.com eller
Mobiltelefon: 070-228 29 75

Onsdagen den 25 maj försvarar Aase Wisten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet samt medicinska divisionen, Sunderby sjukhus, Luleå, sin avhandling med titeln Sudden cardiac death among the young in Sweden 1992–1999. From epidemiology to support of the bereaved. Svensk titel: Plötslig hjärtdöd bland unga i Sverige 1992–1999. Från epidemiologi till stöd åt anhöriga.

Disputationen äger rum kl 10.00 i Aulan, Sunderby sjukhus, Luleå. Fakultetsopponent är professor Johan Herlitz, Hjärt-kärlinstitutionen, Sahlgrenska universitetssjukhuset/Sahlgrenska, Göteborg.

Redaktör: Bertil Born