Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Toppforskare i Lancet Neurology: Ökat samarbete behövs för att hantera Alzheimers

NYHET Utmaningen med ett kraftigt växande antal personer med Alzheimers kräver en gemensam handlingsplan. Det är budskapet när en expertkommission, där forskare från Umeå universitet ingår, idag presenterar omfattande rekommendationer för EU-parlamentet kring hur vård, grundforskning och klinisk forskning kring demenssjukdomar borde organiseras i framtiden. Expertråden publiceras också idag i tidskriften Lancet Neurology.

Den inflytelserika tidskriften Lancets redaktörer initierade en kommission i syfte att ge expertrekommendationer och information till politiker och beslutsfattare om Alzheimers sjukdom. Fler än 30 internationellt ledande Alzheimerforskare har bidragit till den 78 sidor långa rapport som nu publiceras som aprilnumret av Lancet Neurology. Kommissionen har, under ledning av Bengt Winblad, professor vid Karolinska Institutets Centrum för Alzheimerforskning, identifierat en rad utmaningar som måste hanteras om vi ska kunna minska den växande samhällsekonomiska bördan från demenssjukdomar.

Alzheimers är den vanligaste formen av demens och står för ungefär 60 procent av sjukdomsfallen. Den viktigaste riskfaktorn är hög ålder och i takt med att den förväntade livslängden ökar räknar förväntas antalet personer med demens stiga. 2015 uppskattades nästan 47 miljoner personer runt om i världen leva med demens. Antalet beräknas stiga till 75 miljoner 2030 och till 131 miljoner 2050. Än så länge finns ingen behandling som effektivt kan bromsa eller stoppa sjukdomen.

David Edvardsson

David Edvardsson, som är professor vid Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet, ingår i expertkommissionen:
– Rapporten synliggör hur vi, i brist på en effektiv behandling, måste säkerställa att personer med en demenssjukdom får högkvalitativ och person-centrerad vård och stöd som befrämjar högre livskvalitet. En god och värdig person-centrerad demensvård kräver att post-diagnostisk patientinformation finns tillgänglig, men också att vi har välutbildade, skickliga och etiskt sensitiva vårdare med kunskap om demenssjukdomar. Det behövs också en effektiv koordinering av befintlig vård, stöd och resurser som bygger på ett interprofessionellt samarbete mellan vårdgivare, personer med demenssjukdom och anhöriga.

Rekommendationerna i Lancet Neurology tar upp hälsoekonomi, epidemiologi, prevention, genetik, biologi, diagnos, behandling, vård och etik. Kommissionen förespråkar att statliga myndigheter samverkar med läkemedelsbolag på en multinationell nivå för att samordna resurser och dela risker.

– Rapporten beskriver också hur de nödvändiga processerna för planering, organisering, finansiering och utvärdering inte enbart ska fokusera på en demensvård som är uppgiftsorienterad. De behöver också tillgodose minst lika viktiga behov av mänskliga relationer och meningsfullhet, samt fysiska, psykosociala och existentiella hälsobehov hos personer med demenssjukdom och deras närstående, säger David Edvardsson.

Artikeln Defeating Alzheimer’s disease and other dementias: a priority for European science and society är skriven av forskare från Sverige, Frankrike, Storbritannien, Australien, Danmark, Kanada, Schweiz, Italien, Luxemburg, USA, Tyskland och Nederländerna.

Läs en digital publicering av artikeln i Lancet Neurology

Om artikeln:

Lancet Neurology, artikel: Defeating Alzheimer’s disease and other dementias: a priority for European science and society. Författare: Bengt Winblad, Philippe Amouyel, Sandrine Andrieu, Clive Ballard, Carol Brayne, Henry Brodaty, Angel Cedazo-Minguez, Bruno Dubois, David Edvardsson, Howard Feldman, Laura Fratiglioni, Giovanni B Frisoni, Serge Gauthier, Jean Georges, Caroline Graff, Khalid Iqbal, Frank Jessen, Gunilla Johansson, Linus Jönsson, Miia Kivipelto, Martin Knapp, Francesca Mangialasche, René Melis, Agneta Nordberg, Marcel Olde Rikkert, Chengxuan Qiu, Thomas P Sakmar, Philip Scheltens, Lon S Schneider, Reisa Sperling, Lars O Tjernberg, Gunhild Waldemar, Anders Wimo och Henrik Zetterberg. DOI: http://dx.doi.org/10.1016/S1474-4422(16)00062-4

För mer information, vänligen kontakta:

David Edvardsson, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitetTelefon: +61 400 589 727
E-post: david.edvardsson@umu.se

Redaktör: Daniel Harju