Umeåforskare har kartlagt dammarna i världens floder

Bakom studien står Christer Nilsson, Cathy Reidy och Mats Dynesius vid Umeå universitet och Carmen Revenga vid The Nature Conservancy i USA.

Människan har på ett genomgripande sätt förändrat många floder genom dämningar och överledningar för att tillfredsställa behoven av vatten, energi och transporter. Sådan exploatering hör till de mest dramatiska, avsiktliga ingrepp som människan förorsakat naturmiljön. Många av dammarnas ekologiska effekter är ganska väl kända. Trots det har det tidigare inte funnits någon global översikt av hur denna påverkan på flodekosystemen är fördelad.

Den Umeåbaserade forskargruppen presenterar nu en i det närmaste heltäckande översikt av hur världens stora floder är reglerade och fragmenterade av dammar. Forskarna har gått igenom alla flodsystem i världen med en årlig medelvattenföring av minst 350 m3/s, d.v.s. floder större än t.ex. Torneälven i norra Sverige. Det enda område för vilket tillförlitliga data inte har gått att ta fram är Indonesien och en liten del av Malaysia./p>

Studien visar att vattenföringen i 172 av de 292 största floderna regleras av dammar. Om konstbevattning räknas in blir antalet reglerade floder ännu större. Dammar finns i världens 21 största floder och i de åtta floder som är biologiskt och geografisk mest mångfacetterade. Floderna i tempererade skogar och savannområden hör till de mest påverkade, medan många floder på tundran och i nordliga barrskogar ännu är fritt strömmande.
– Om man jämför de sex kontinenterna har Europa högst andel floder som påverkats starkt medan Australien, inklusive Nya Zealand och Nya Guinea, har högst andel opåverkade floder. Graden av påverkan på floder beror på en kombination av befolkningstäthet och ekonomisk utvecklingsnivå. Det fåtal starkt påverkade floder som finns i glest befolkade områden som i norra Kanada beror på att el och/eller vatten exporteras till mer befolkade områden, säger Christer Nilsson.

Idag finns det mer än 45 000 dammar som är över 15 meter höga och som tillsammans kan magasinera mer än 6500 km3 vatten. Det motsvarar 15 procent av den årliga avrinningen av sötvatten i världen. Över 300 dammar betecknas som giganter, vilket bl.a. innebär att de är över 150 meter höga eller var för sig lagrar mer än 25 km3 vatten. Den nyligen byggda dammen Three Gorges i Yangtzefloden i Kina är störst – 181 meter hög och med en lagringskapacitet på över 39 km3.

De svenska älvar som ingår i undersökningen är Torneälven, Kalixälven, Luleälven, Umeälven, Ångermanälven, Indalsälven, Dalälven och Klarälven/Göta älv.

Resultaten av studien kommer att spela en viktig roll vid bedömningen av hur förestående klimatförändringar och den ständigt ökande användningen av vatten kommer att påverka flodernas ekosystem i olika delar av världen.

Artikeln heter Fragmentation and Flow Regulation of the World’s Large River Systems och publiceras i Science den 15 april, 2005.

Forskningsprojektet har bland andra finansierats av WWF Sverige, United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization (UNESCO)/World Water Assessment Programme, United Nations Environment Programme (UNEP) och World Resources Institute. Christer Nilsson beviljades i höstas anslag från Vetenskapsrådet för att fortsätta studien. Hans forskargrupp kommer nu att undersöka hur fördämningarna har påverkat sårbarheten hos sötvattensfisk.

För mer information, kontakta:

Christer Nilsson, professor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitetTelefon: 090-786 60 03Mobil: 070-664 47 62
E-post: christer.nilsson@emg.umu.se

Cathy Reidy, forskningsassistent vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskapTelefon: 090-786 95 73
E-post: cathy.reidy@emg.umu.se

Mats Dynesius, filosofie doktor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskapTelefon: 090-786 96 43
E-post: mats.dynesius@emg.umu.se

Redaktör: Karin Wikman