Umeåforskare i FN-ledd insats för att stoppa hotande utbrott av Rift Valley-feber
NYHET
Ett utbrott av Rift Valley-feber rapporterades nyligen vid gränsen mellan Niger och Mali i Västafrika. Hittills har 64 fall, varav 23 dödsfall, bekräftats i Niger, enligt Världshälsoorganisationen WHO. Epidemiologen Osama Ahmed Hassan vid Umeå universitet ingick i en internationell expertgrupp som nyligen reste till Mali på uppdrag av FN:s livsmedel- och jordbruksorganisation FAO/FN.
Osama Ahmed Hassan, som är expert på Rift Valley-feber och verksam vid Institutionen för klinisk mikrobiologi och Enheten för virologi samt medlem i svenska forskningsnätverket One Health Sweden, beskriver det pågående utbrottet som potentiellt väldigt allvarligt:
– Vi har lärt oss från ebolaepidemin i Västafrika 2014 att utbrott av virala blödarfebrar kan uppstå hastigt om inte kraftfulla lokala motåtgärder sätts in i tid. Känslan av att det här är bråttom är anledningen till att jag snabbt antog mig uppdraget från FAO/FN.
Expertuppdraget i Mali skedde mellan 29 november och 6 december som ett nära samarbete mellan FAO/FN, WHO och Världsorganisationen för djurhälsa (OIE). Målet var att utveckla och förbereda en handlingsplan för att på kort-, mellan- och lång sikt hindra en potentiell spridning av Rift Valley-feber från Niger till Mali.
En zoonotisk virussjukdom
Rift Valley-feber sprids från djur till människa genom direktkontakt eller myggbett. Utbrott sker vanligtvis efter kraftigt regnväder då miljömässiga förhållanden gynnar de myggor som sprider viruset. Utbrott av Rift Valley-feber kan orsaka storskaliga mängder missfall hos gravid boskap och dödsfall hos nyfödda djur. För människor finns inget vaccin eller botemedel mot Rift Valley-feber, som kan leda till en dödlig form av blödarfeber kopplad till njursvikt, hjärnhinneinflammation och förlorad syn.
Mellan 2006 och 2008 skedde flera utbrott av Rift Valley-feber i Östafrika (Kenya, Tanzania, Somalia, Sudan och Madagaskar), vilka ledde till ungefär 230 000 fall där människor smittades och 553 registrerade dödsfall. På grund av farhågor att viruset ska få ytterligare spridning leder utbrott oftast till att handeln med boskap stoppas. Dessa handelsstopp får stora socioekonomiska konsekvenser och skapar osäkerhet i livsmedelsförsörjningen både för drabbade exportländer och importländer, men får framförallt förödande effekter för lokala bönder och djurhållare.
Hälso- och djurhälsoorganisationer i Mali tror att en så kallad One Health procedur är den bästa strategin för att motverka Rift Valley-feber eftersom det handlar om en sjukdom som sprids i mötet mellan djur, människor och den lokala miljön. Enligt Osama Ahmed Hassan är det helt nödvändigt att få med sig lokalbefolkningen i områden som riskerar att drabbas av Rift Valley-feber, vilket är vad One Health-proceduren går ut på. Tyvärr så försvårar det fortsatt komplicerade säkerhetsläget i Mali för implementeringen av motåtgärder, såsom djurvaccinering, epidemiologisk bevakning, riskkommunikation, begränsad boskapsförflyttning samt regional reglering av boskapshandel. Dessutom så är internationellt tekniskt stöd från utomstående donatorer helt nödvändigt för att länder med begränsade resurser såsom Mali och Niger ska kunna implementera preventiva- och kontrollinsatser.
– Utan kreativa idéer som är relevanta för den maliska kontexten så blir åtgärderna svåra att implementera. Men det behövs också ett snabbt agerande innan det sker en fortsatt geografisk spridning av viruset. Vi måste komma ihåg att sjukvårdssystemen i Västafrika ännu inte återhämtat sig från den katastrofala ebolaepidemin. Jag vet att Sverige kan spela en ledande roll i denna och andra globala hälsofrågor genom forskning och genom att bidra med expertis, säger Osama Ahmed Hassan.
Osama Ahmed Hassan är en epidemiolog från Sudan som fokuserar på infektionssjukdomar och som studerat framväxande zoonotiska sjukdomar såsom Rift Valley-feber i Östafrika och den arabiska halvön. Han har en magisterexamen och Ph.D. i folkhälsoepidemiologi från Umeå universitet. I sin forskning fokuserar Osama på förbättrade metoder för övervakning, riskkommunikation och innovativa verktyg för att tidigt upptäcka och motverka sjukdomsspridning.