Umeåforskare ska avslöja hur virus bygger sina fabriker

Max Renner, biträdande universitetslektor vid Kemiska institutionen.

BildMattias Pettersson

Vissa virus som pneumovirus, som orsakar luftvägsinfektioner, och de mer ovanliga men dödliga henipavirusen bygger små ”virusfabriker” inuti mänskliga celler. Där samlas allt som viruset behöver för att föröka sig och spridas. Men vad som faktiskt sker i dessa fabriker är fortfarande till stor del okänt.

Det är något som Max Renner, biträdande universitetslektor vid Kemiska institutionen, nu vill ändra på med sitt nyfinansierade projekt.

– Vi försöker förstå hur de här virusen fungerar, ända ner på molekylnivå. Med avancerad kryoelektronmikroskopi vid kryogena temperaturer kan vi studera processerna i 3D inuti frusna celler i extremt hög upplösning, säger han.

Syntetiska proteiner kan bromsa viruset

Projektet ska kartlägga hur virusfabrikerna är uppbyggda och fungerar, hur deras nyckelkomponenter rör sig och samverkar, samt hur strukturerna skiljer sig mellan olika typer av virus. Forskarna kommer även att använda syntetiska proteiner – framtagna med hjälp av maskininlärning – för att stoppa eller bromsa virusens maskineri.

– Vi har bara precis börjat förstå virusfabrikernas interna struktur och hur viruset förökar sig inuti mänskliga celler. Den här kunskapsluckan gör det svårt att utveckla riktade antivirala läkemedel när vacciner saknas, säger Max Renner.

Stärker beredskapen mot framtida utbrott

Genom att visa hur virus kopierar sig, gömmer sig från immunförsvaret och kapar våra celler kommer projektet att stärka vår förmåga att bekämpa framtida virushot. Samtidigt kan arbetet leda till upptäckten av helt nya biologiska strukturer.

– Utforskandet av virusfabriker är fortfarande i sin linda. Det innebär att vi kan upptäcka mekanismer som ingen tidigare har sett, säger Max Renner.

Stödet från Vetenskapsrådet gör att forskargruppen nu kan ta nya, viktiga steg mot att förstå hur virus fungerar och i förlängningen hur vi kan stoppa dem.

Max Renner tillsammans sin forskargrupp: Rupesh Balaji Jayachandran, Erwan Quignon, Marcus Sundqvist, Kajsa Westberg och Jane Corwin.

BildMattias Pettersson