Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 05 apr, 2007

Utan växter är det tomt och konstigt

NYHET För de flesta av oss är det svårt att tänka sig hemmet helt utan växter. Varför betyder det så mycket? En ny avhandling från Umeå universitet ger inblick i människors förhållande till hemmens krukväxter.

Avhandlingen Liv, lust och mening handlar om relationen mellan människa och ting och berättar om människors känslor i förhållande till växter i hemmen. Här visas hur krukväxter påverkar människors syn på sitt liv, sin identitet och sin plats.

– Det är stora frågor, säger etnologen Clas Bergvall som är avhandlingens författare.

Onekligen är det en utmaning att resonera kring dem mot bakgrund av hemmens utformning. Utmaningen blir inte mindre av att krukväxter hör till de där små, vardagliga sakerna, som oftast hamnar i vid sidan av när det till synes verkligt viktiga står på dagordningen. Ytligt sett har krukväxter inte någon oumbärlig funktion i ett hem. Att de ändå finns hos praktiskt taget alla har sin grund i en stark känsla av att till ett hem hör krukväxter.

Väl i hemmen kommer växterna nära människors vardagsaktivitet, känslor och minnen. De fylls av mening och får trots sin skenbara obetydlighet djupgående effekter på människors liv. Växterna ger en bild av årets och livets gång och blir en koppling till en natur som alltmer hamnat på avstånd. De står för det vackra och sköna i livet och att kunna ge dem livskraft blir en bekräftelse på att man har vad som krävs för att skapa ett riktigt hem.

– Människors förhållande till krukväxter kan uppfattas som ett friområde för egna tankar, i kontrast till en ofta kravfylld och stressad tillvaro, förklarar Clas Bergvall.

De påminner också om situationer och människor man mött i livet och skapar en föreställd mänsklig gemenskap över rum och tid. För individen blir krukväxterna en del av det som både påminner om och gestaltar det egna livets varierande skeden.

När krukväxter först började synas i Sverige, i adelns orangerier, var de något av en statussymbol. Men synen på inomhusväxter skulle förändras och redan under 1900-talets första hälft var de självklara som en del av det som förvandlar en bostad till ett hem, ett område för tankar och känslor kring det egna livet.

Dagens kulturella betydelser hos krukväxter var etablerade redan i början av 1900-talet och finns både i August Strindbergs Svarta Fanor och Ellen Keys Skönhet för alla. Samma sätt att se på dem återspeglas också i blomsterhandeln.

– Men även om den övergripande synen på krukväxter återkommer i olika sammanhang skapar det konkreta innehållet i känslor, bilder och minnen något unikt personligt, säger Clas Bergvall. Min avhandling erbjuder en fördjupad syn på krukväxter och hem, men också på läsarens eget personliga jag.

Boken är utgiven av Carlssons bokförlag. För recensionsexemplar, vänligen kontakta förlaget (www.carlssonbokforlag.se).

Fredagen den 20 april 2007 försvarar Clas Bergvall, institutionen för kultur och medier, sin avhandling med titeln Liv, lust och mening. Om krukväxters kulturella betydelser. Disputationen äger rum klockan 13.15 i hörsal F, humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är FD Hildur Kalman, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet

För mer information eller intervju, kontakta gärna Clas Bergvall på tel 0500434564 Eller via e-post clas.e.s.bergvall@hotmail.com

Redaktör: Helena Vejbrink