"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2016-05-19

Utomjordiska hav – under ytan!

NYHET Isiga himlakroppar i vårt solsystem har stora hav under deras ytor, där liv skulle kunna uppstå och frodas. Detta framgår i en ny avhandling av Jesper Lindkvist, doktorand vid Institutet för rymdfysik och Umeå universitet. Resultaten försvaras tisdagen den 31 maj vid Institutet för rymdfysik i Kiruna.

Insidan av Jupiters måne Callisto tecknad av NASA/JPL. Källa: Wikipedia

Det har länge spekulerats om Jupiters stora isiga måne Callisto har ett hav under dess yta. Observationer av Callistos rymdmiljö, enligt mätningar från rymdinstrument ombord rymdfarkosten Galileo som kretsar kring Jupiter, tyder på att det finns ett hav under ytan. Datorsimuleringar av plasmaväxelverkan stödjer detta.

– Om man hittar hav under ytan på en måne, kanske detta stämmer även vid andra isiga himlakroppar, säger Jesper Lindkvist.

Dvärgplaneten Ceres, som ligger i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter, har utflöden av vattenånga från dess yta. Detta skulle kunna tyda på en vattenreservoar, även den relaterad till ett stort hav under ytan. Rymdfarkosten Dawn är just nu vid Ceres och försöker besvara denna fråga.

Jesper Lindkvist kommer från byn Vidsel i Norrbotten. Han har en civilingenjörsexamen i teknisk fysik från Luleå tekniska universitet. Foto: IRF

– Om man i framtiden bygger en rymdbas vid någon av dessa himlakroppar, för att till exempel leta efter liv, föreslår jag att ta med ett pimpelspö och en extra lång isborr, skämtar Jesper Lindkvist.

Utflöde av vattenånga från en himlakropp liknar det vi ser vid kometer. Den isiga kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko som passerade runt solen under sommaren 2015 följdes av den europeiska rymdfarkosten Rosetta. Mätningar av rymdmiljön visar att vattnet som flödar från kometens kärna skapar en tydlig atmosfär som växelverkar med solens konstanta utflöde av joniserade partiklar, solvinden.

– Att förstå ursprunget och hur isiga kroppar utvecklas är ännu en pusselbit som behövs för att kunna förklara vårt solsystems ursprung och dess slutliga öde, säger Jesper Lindkvist.

Avhandlingen är publicerad digitalt

För mer information, kontakta gärna:

Jesper Lindkvist, Institutet för rymdfysikTelefon: +46-980-79124
E-post: jesper@irf.se

Om disputationen:

Tisdagen den 31 maj försvarar Jesper Lindkvist, Institutet för rymdfysik i Kiruna samt In- stitutionen för fysik vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Plasma Interactions with Icy Bodies in the Solar System. Svensk titel: Plasmaväxelverkan med isiga kroppar isolsystemet.

Disputationen äger rum klockan 09:00 i aulan vid Institutet för rymdfysik, Kiruna.

Fakultetsopponent är dr. Elias Roussos, Max Planck Institute for Solar System Re- search, Göttingen, Tyskland. Handledare är docent Mats Holmström och dr. Martin Wieser vid Institutet för rymdfysik, Kiruna.

Redaktör: Ingrid Söderbergh