Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 08 jun, 2022

Studie visar på koppling mellan dödligt polisvåld och strukturell rasism

NYHET En ny studie från Umeå universitet visar att det är 66% högre sannolikhet att incidenter med dödligt polisvåld ska inträffa i amerikanska bostadsområden som tidigare rödlistats av myndigheter.

Text: Elin Andersson

Dödligt polisvåld är en av de främsta dödsorsakerna bland unga män i USA. Jeffrey Mitchell, postdoktor vid Sociologiska institutionen, och Guilherme Chihaya, forskare vid Institutionen för geografi, båda från Umeå universitet, ville undersöka hur strukturell rasism påverkar var det dödliga våldet inträffar.

”Redlining” förutspår dödligt polisvåld

På 1930-talet utvärderade organisationen Home Owners' Loan Corporation (HOLC) 239 amerikanska städer. Man skapade kartor, så kallade "residential security maps", för att ge fingervisningar inför framtida fastighetsinvesteringar. De områden som ansågs som säkra investeringar markerades med grönt och kallades "typ A". Områden som klassades som "typ D" var rödmarkerade och ansågs vara de mest riskfyllda att investera i. Det ansågs också riskfyllt att bevilja lån till boende i de områdena. Typ D-områden var ofta äldre stadsdelar med en hög andel afroamerikansk befolkning. Denna diskriminerande praxis, även känd som "redlining", innebar att dessa stadsdelar ofta inte fick tillgång till grundläggande samhällsservice. Även om redlining officiellt förbjöds genom Fair Housing Act 1968, är effekterna än idag tydliga i form av socioekonomiska skillnader, skillnader i folkhälsa och tillgång till samhälleliga resurser mellan områden som under 1930-talet fick olika klassificeringar. 

För kunna visa på hur strukturell rasism påverkar dödligt polisvåld använde forskarna data från Fatal Encounters Database. Där samlas uppgifter, bland annat geografiska, om polisvåld. De använde dessa uppgifter på områden som klassificerades av HOLC på 1930-talet. Analysen visade att sannolikheten för dödligt polisvåld var 66% större i tidigare rödmarkerade områden än i de som fick en "A"-klassificering. 

­– Vi har undersökt hur ett av de mest kända exemplen på strukturell rasism, så kallad redlining, förutspår var människor riskerar att dödas av polisen. Vår studie är den första som empiriskt fastställer denna koppling. Vi kan se att orsakerna till var människor riskerar att utsättas för dödligt polisvåld i USA består dels av sannolikheten för att möta polisen, genom att polisen till exempel riktar sin verksamhet mer mot vissa stadsdelar, och dels av att polisen beter sig olika beroende på platsen, till exempel genom att man uppfattar en plats som mer farlig och därför blir mer benägen att använda dödligt våld, säger Jeffrey Mitchell

Risk för dödligt polisvåld kvarstår även när ett område förändras

Vissa tidigare rödlistade områden har förändrats med tiden. Genom gentrifieringsprocesser har till exempel historiskt svarta stadsdelar blivit mer homogent vita.  Forskarna kan visa att sambandet mellan HOLC-indelningen och dödligt polisvåld kvarstår även när man tar hänsyn till samtida socioekonomiska förutsättningar.

– Det finns ett par olika anledningar till detta. Den första är att stigmat kring ett bostadsområde kvarstår, även om de ekonomiska och demografiska egenskaperna förändras. Det andra är att det i dessa områden uppstår konflikter under gentrifieringsprocessen. Nya (vita) boende som flyttar in är mer benägna att ringa polisen. Det ökar antalet interaktioner med polis och därmed risken för dödligt våld. Tidigare forskning har visat att detta var fallet i exempelvis New York, där antalet samtal till larmnumret 911 var högst på platser där gentrifiering pågick, fortsätter Jeffrey Mitchell

Behov av att tänka bortom praktiskt polisarbete

Jeffrey Mitchell påpekar att det sätt som bostadsområden i USA har rödmarkerats inte skiljer sig så mycket från hur man i Sverige kategoriserar vissa platser som "utsatta områden". Han menar att det sättet att etikettera en plats kan få liknande, om än oavsiktliga, långsiktiga konsekvenser.

– Mycket av den politiska debatten om polisens arbete fokuserar på enskilda exempel. Jag tror att man också måste se att det finns större samhälleliga strukturer som måste åtgärdas för att förhindra ytterligare våld. Vår forskning pekar på att vi måste tänka bortom det konkreta polisarbetet för att kunna åtgärda några av de historiska orättvisor som fortfarande påverkar människors liv.

Om den vetenskapliga artikeln

Mitchell, J., & Chihaya, G. K. (2022). Tract level associations between historical residential redlining and contemporary fatal encounters with police. Social Science and Medicine, 302. Published. https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2022.114989