Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 5 maj 2021)

printicon

Om artikeln

Can sport clubs be represented?: Pre-packed policy advocacy and the trade-offs for democratic responsiveness

International Journal of Sport Policy and Politics

Vad handlar artikeln om?

Artikeln handlar om de interna processer som föregår föreningsidrottens externa idrottspolitiska påverkansarbete. Artikelns specifika fokus är hur ’innehållet’ i distriktidrottsförbunds (DFs) påverkansarbete skapas – vart kommer det ifrån och hur bestäms det? DF är Riksidrottsförbundets regionala förlängningar, men de är också paraplyorganisationer för de föreningar som genom sin geografiska hemvist är medlemmar i dem. Om vi ser artikelns fokus ur ett mer teoretiskt perspektiv så handlar den om hur DF:en förstår sina medlemsföreningars intressen och hur de ser på vilken typ av lyhördhet som är lämplig gentemot föreningar när det gäller just bestämmandet av idrottspolitiskt innehåll.

Varför är det viktigt att undersöka detta?

En viktig anledning till att offentliga beslutsfattare är öppna för det budskap som idrottens paraplyorganisationer för fram är den legitimitet som kommer från idrottens interna demokratiska system. Det är de demokratiska processerna som gör att budskapet kan antas vara förankrat i medlemsmassan och spegla medlemmarnas – och därmed medborgarnas –  viljeinriktningar och intressen. Annorlunda uttryckt så är det den interna demokratin som ger idrotten legitim tillgång till offentliga beslutsprocesser. Givet detta blir det viktigt att studera hur förbunden ser på medlemmarnas intressen och hur dessa kan och bör tas tillvara i det idrottspolitiska arbetet. Paraplyorganisationer säger ofta att de ’representerar och verkar för medlemmarnas bästa’, men vad innebär det egentligen?  I förlängningen är de här frågorna viktiga eftersom svaret på dem kan påverka hur man i framtiden kan komma att se på vad god representation är och vad medlemskap kan och bör innebära.  

Hur har ni gått till väga?

Det empiriska materialet utgörs av intervjuer med styrelseledamöter och anställda i alla 19 DF. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av teorier om representation som fokuserar särskilt på organisationer som vill påverka men inte bli del av det formella politiska systemet.

Vad innebär resultaten?

Ett centralt resultat från studien är att informanterna i sitt idrottspolitiska arbete i stor utsträckning använder nationellt formulerade och beslutade dokument och riktlinjer som ett ’filter’ i bestämmandet av det idrottspolitiska innehållet. Varje distrikt representerar så många olika föreningar att de ser det som omöjligt att ta reda på vare sig vad alla föreningar tycker i en enskild fråga eller vilka frågor som är viktiga för varje enskild förening. Utanför de strukturer och processer som omgärdar det formella demokratiska systemet så finns inte heller några mekanismer på plats för att underlätta en sådan ’nedåtriktad’ lyhördhet (eng. ’responsiveness’). Att ’sortera’ i potentiella idrottspolitiska frågor med hjälp av idrottsövergripande policy-dokument innebär också att DF:en i större utsträckning kan koordinera sitt arbete och budskap och därmed ’stay on message’. Centrala dokument och riktlinjer har oftast beslutats i nationell demokratisk ordning, och det ger dem i informanternas ögon en demokratisk legitimitet – de representerar idrottens kollektiva intressen – det idrotten bestämt att idrotten vill och behöver –, även om inte alla föreningar skriver under på dem. Det här sättet att bestämma idrottspolitiskt innehåll ställer stora krav på kvaliteten i de demokratiska processer som föregår beslut om nationella policys, och även om den här studien inte belyser det så vet vi från annan forskning att det finns en utvecklingspotential inom det området.

En av studiens bevekelsegrunder var som sagt de konsekvenser representativa praktiker kan få på framtida dito och på det bredare demokratiska systemet inom idrotten. När det gäller den aspekten menar vi med utgångspunkt i våra analyser att det sätt att bedriva representation på som framkommer i studien kan bana väg för ett mer centraliserad och professionaliserat påverkansarbete, på bekostnad av medlemmars möjlighet och förmåga att själva formulera sina intressen.

Ingår det i en större undersökning?

Ja. Artikeln är den fjärde som kommer ur mitt postdok-projekt som handlar om hur, varför och med vilka idrottsinterna konsekvenser svensk föreningsidrott genomför idrottspolitiskt påverkansarbete.

För den som är nyfiken så finns de övriga tre att läsa här:
1. From ‘passive custodian’ to ‘active advocate’: tracing the emergence and sport-internal transformative effects of sport policy advocacy

2. Professionalization and its consequences: how active advocacy may undermine democracy

3. Sport Advocacy: The Art of Persuasion and Its By-Products

Det finns också en liten ’förstudie’ på samma tema. Artikeln som den rapporteras i går att läsa här: https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/19406940.2017.1348382?needAccess=true

Var det en rolig studie att göra?

Den här artikeln är nog faktiskt topp-tre i rolighet av de jag hittills skrivit. En otroligt viktig drivkraft för mig i mitt arbete som forskare är möjligheten att lära mig något nytt, och det fick jag verkligen göra här!

Länk till artikeln.