Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Om artikeln

Exploring visual method in the field of educational leadership: Co-creating understandings of educational leadership and authority in school organisations

Educational Management Administration & Leadership

Vad handlar artikeln om?

Artikeln handlar om en visuell metod som jag och fyra kollegor på Centrum för skolledarutveckling designat och använt oss av i en studie om ledning och styrning i, och av, svenska skolor. I vår studie ville vi utforska om det gick att utveckla den kvalitativa forskningsintervjun som datainsamlingsmetod genom att inkludera visuellt material. Vi ville t.ex. undersöka om metoden kunde bidra till att stimulera reflektion om ämnen som är svåra att ställa klassiska intervjufrågor om, t.ex. makt och legitimitet. Med vår artikel vill vi bidra till metodologiska samtal inom våra forskningsfält.

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

Som forskare behöver vi ständigt reflektera över hur de metoder vi använder påverkar datainsamling och efterföljande analyser. Genom att utveckla de metoder vi vanligtvis använder oss av så kan vi utveckla en bredare verktygslåda för datainsamling och analys. Detta kan i förlängningen bidra till nytt kunskapande.

Ingår det i en större undersökning?

Ja, metoden utvecklades inom STAR-projektet, som är ett forskningsprojekt där vi studerar styrning och ledning i, och av, svenska skolor. I forskargruppen ingår Helene Ärlestig (professor vid Centrum för skolledarutveckling), Olof Johansson (senior professor vid Centrum för skolledarutveckling), Lars Norqvist (lektor vid Centrum för skolledarutveckling), Katarina Roos (lektor vid Centrum för skolledarutveckling), jag (doktorand vid Pedagogiska institutionen och Centrum för skolledarutveckling) och Linn Antonsson (doktorand vid Statsvetenskapliga institutionen och Centrum för skolledarutveckling).  

Vad innebär resultaten?

I vår studie kunde vi se att vi, genom att inkludera visuellt material i våra intervjuer, lyckades skapa en kreativ och aktiv intervjumiljö. Genom skapandet av subjektiva bilder under intervjuerna främjades dialog om komplexa ämnen som makt och legitimitet. Inkluderandet av visuellt material fick respondenterna att reflektera på andra sätt, vilket gav nya insikter om deras organisationer. Respondenterna kunde t.ex. använda bilderna för att tydliggöra och betona vissa aspekter av det de berättade. Metoden hjälpte till att göra det implicita explicit. Den rika data som detta medförde innebar många möjligheter men även utmaningar till själva analysprocessen.

Är det något i resultaten som förvånar er?

När vi bestämde oss för att skapa metoden visste vi inte vilken påverkan den skulle ha på intervjusituationerna, den data vi skulle konstruera, de efterföljande intervjuerna och oss som forskargrupp. Jag tror nog att vi alla var förvånade över hur väl metoden fungerade.

Var det en spännande studie att göra och varför?

Mycket. För vår forskargrupp innebar den många intressanta reflektioner och diskussioner. Vi lärde oss t.ex. mer om visuell metod, oss själva som forskare, de skolorganisationer vi studerande och vad det innebär för forskningsprocessen att utveckla och prova nya metoder. Jag som doktorand är mycket tacksam över att jag fick möjlighet att delta i detta under min forskarutbildning.

Länk till artikeln.