Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 5 maj 2021)

printicon

Om artikeln

Fjärrundervisning – en central del i skolans digitalisering

Pedagogisk forskning i Sverige

Vad handlar artikeln om?

Rent empiriskt har vi under ett läsår följt en grupp erfarna lärare som startade upp egen fjärrundervisning, något som vi sedan relaterat till fjärrundervisningens framväxt i Sverige men framför allt i relation till de satsningar på, och försök med, att digitalisera svensk skola som gjorts sedan 80-talet.

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

Av ett flertal orsaker, en är att just fjärrundervisning som form redan innan Covid-19 var på starkt framväxt då fjärrundervisningen ses som ett sätt att försöka säkerställa en likvärdig skola för alla oavsett bostadsort. Dock är fjärrundervisning reglerad på ett sätt som gör den till en närmast unik svensk företeelse, vilket gör att avsaknad av forskning på området är nästan total. Vi vet alltså på tok för lite om vad fjärrundervisning faktiskt innebär för de involverade, för skolan och för samhället i stort. En annan orsak är att det har satsats enorma resurser på att digitalisera svensk skola, men alla uppföljningar och utvärderingar visar på bristande utfall relativt ambitioner på nationell policynivå vilket ofta har inneburit att skolans aktörer pekats ut som ’motsträviga’ eller ’icke förändringsbenägna’. Även i detta avseende behövs betydligt mer kvalificerad kunskap om vad skolans digitalisering innebär på lokal och regional nivå.

Hur har ni samlat in datamaterial?

Vi har genomfört en enkätundersökning bland lärarna före de startade med fjärrundervisning, och sedan samma enkät ett år senare. Under läsårets gång samlade vi även in processdata i form av loggböcker och lektionsplaneringar varannan vecka.

Ingår det i en större undersökning?

Ja, i så måtto att detta arbete sker inom ramen för ett ULF-projekt.

Vad innebär resultaten?

Det torde ytterst bero på vem som tar del av resultaten, men resultaten innebär bland annat att det framstår som betydligt mer produktivt att se på skolans digitalisering som en pedagogisk fråga, inte som en teknisk. I detta har fjärrundervisning ett mervärde, då den kan innebära pedagogisk utveckling för hela skolans verksamhet.

Är det något i resultaten som förvånar er?

Ja, det som verkligen förvånade oss var den utvecklingsprocess som kännetecknade gruppen lärare under läsårets gång, där de beskrev hur de efter ett år med fjärrundervisning tänkte, planerade och genomförde även sin klassrumsundervisning på nya sätt.

Kommer era slutsatser leda till nya forskningsprojekt och studier?

Ja definitivt, inte minst inom ULF-projektet utvecklar vi hela tiden förståelsen för fjärrundervisning, vilket leder till nya frågor och nya angreppssätt.

Läs hela artikeln.