Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 5 maj 2021)

printicon

Om artikeln

Nordic research on gender equality in academic careers: a literature review

European Journal of Higher Education

Vad handlar artikeln om?

I artikeln gör vi en review av forskning om genus och akademisk karriär i Norden från 2003–2018. Vi undersöker karaktären på och innehållet i samtida nordisk forskning och granskar kritiskt de metodologiska och teoretiska synsätt som författare har använt. Vi läste, kategoriserade och analyserade 74 artiklar som hämtats från Web of Science (WoS) och vår granskning visar att könsskillnader i akademiska karriärer kvarstår, i linje med tidigare reviewer. Vi kan också se att de första åren verkar avgörande för utvecklingen av en fortsatt akademisk forskarkarriär, framför allt för kvinnor. Studier med fokus på karriärbanor och publiceringsmönster utifrån kön samt studier om New Public Managements påverkan på jämställdhet är de tre huvudsakliga forskningsintressena inom detta forskningsfält. Befintlig forskning saknar dock (1) fokus på den horisontella dimensionen (dvs. skillnader mellan olika discipliner), (2) studier som utvecklar begrepp och teorier och (3) studier som fokuserar på konsekvenser av förändringar i forskningspolitiska ramar för högre utbildning. För att se hela artikeln online, gå till: https://doi.org/10.1080/21568235.2021.1895858

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

Fortfarande idag har vi i Sverige/Norden (som är kända för att ligga högt på rankingar över länder som anses vara jämställda) svårt att uppnå lika villkor mellan könen vad gäller akademiska karriärer. Detta gäller framför allt när det kommer till de högsta akademiska nivåerna, som t.ex. professorer. Även om andelen kvinnor i Sverige har ökat från 14% 2002 till 29 % av professorerna idag, så går utvecklingen långsamt och många studier visar på att det finns traditioner, kulturer och strukturer (t.ex. angående hur meriter mäts och värderas) som missgynnar kvinnor. Det är därför viktigt att följa forskningen på området för att se hur förutsättningar och villkor för ökad jämställdhet i akademiska karriärer utvecklas och förändras över tid och vilka konsekvenser det kan få. Genom att göra en forskningsöversikt är det lättare att se mönster i den befintliga forskningen och dra slutsatser utifrån det.

Ingår det i en större undersökning?

Sedan slutet av 90-talet, då jag var doktorand, har jag bedrivit forskning tillsammans med kollegor vid andra lärosäten. Dessa är Ulla Riis (professor emerita, Uppsala universitet), Leif Lindberg (professor emeritus, Linnéuniversitetet) och Charlotte Silander (docent, Linnéuniversitetet). Vi har haft gemensamma finansieringar genom åren i olika projekt som tangerar området ”Jämställdhet i akademin” på lite olika sätt. Även mitt eget avhandlingsprojekt kan räknas in här. Vi har sammanställt den forskning som bedrivits genom åren i ett forskningsprogram som heter GENIAC ”Gender in Academic Careers” och gruppens sammantagna forskargärning inom detta område finns presenterad på följande länk, för den som vill vet mer: https://www.umu.se/forskning/grupper/geniac/om-geniac/

Vad innebär resultaten?

Huvudresultaten vad gäller innehållet i den forskning (74 artiklar) som vi analyserade är följande:

  • Forskning om jämställdhet i akademiska karriärer syftar främst till att granska skillnader mellan män och kvinnor i olika aspekter (inte enbart kvinnors perspektiv).
  • Publikationsmönster skiljer sig åt mellan män och kvinnor i den akademiska världen: män publicerar mer, även om produktionsklyftan verkar minska, och kvinnor verkar ha något lägre citeringspoäng än män har.
  • Chansen att kvinnor så småningom blir professorer är lägre än för män, och det tar betydligt längre tid för kvinnor att bli professorer.
  • Tillgång till nätverk är avgörande för karriären hos unga forskare av båda könen. Unga män verkar ha bättre tillgång till nätverk än unga kvinnor, vilket bidrar med en kumulativ fördel.
  • En nyliberal universitetsmiljö verkar ha haft en negativ effekt - eller åtminstone inte en positiv effekt - på jämställdhet i akademin.
  • Att vara kvinna korsar andra sociala kategorier (t.ex. etnicitet) och sådana interaktioner kan förstärka en marginalisering av kvinnor i den dominerande akademiska diskursen.
  • Inom forskningsområdet ”kön och akademisk karriär” finns det ett samband mellan forskarens kön och vilken typ av forskning hen bedriver; män verkar mer intresserade av att kartlägga publikationsmönster och studera karriärbanor med kvantitativa metoder, medan kvinnor oftare väljer att undersöka kvinnors erfarenheter av den akademiska världen och effekterna av NPM på jämställdhet i akademin genom främst kvalitativa metoder.

Är det något i resultaten som förvånar dig?

Jag är kanske lite cynisk, men nej, inte så mycket. Det ser inte bättre ut än jag hade förväntat mig vad gäller jämställdhet i akademiska karriärer. Något som kanske ändå är lite förvånande är att det har blivit allt fler män som forskar inom området, jämfört med vad tidigare forskningsöversikter visat, dvs. att jämställdhetsforskning främst varit av intresse för kvinnor. Det är fortfarande fler kvinnor inom forskningsfältet, men en förändring syns över tid.

Var det en spännande studie att göra och varför?

Egentligen tycker jag att forskning där man möter människor genom intervjuer/observationer är mer spännande än att granska andras redan genomförda forskning. Dock finns det resultat i denna forskningsöversikt som är spännande att ta vidare in i framtida forskning.

Länk till artikeln.