Anne Tuiskunen Bäck

Mitt forskningsfokus ligger i gränslandet mellan virologi och kardiologi, med särskilt intresse för virusförekomst och virusens roll i sjukdomsutveckling hos människa. Forskningen är genomgående patientcentrerad och utgår från kliniska frågeställningar samt analys av patientprov. Med hjälp av djupsekvensering och andra avancerade mikrobiologiska metoder studerar vi arvsmassan hos virus och patient för att öka förståelsen av sjukdomsutveckling och förbättra diagnostiken.

Pågående forskningsprojekt

Blodprov istället för hjärtbiopsi – förbättrad diagnostik och riskprognostisering vid myokardit

I ett nyligen initierat translationellt projekt leder jag arbetet med att förbättra diagnostik och riskbedömning vid hjärtmuskelinflammation (myokardit). Målet är att minska behovet av invasiva metoder såsom vävnadsprov från hjärtat (sk hjärtbiopsi) genom att istället utveckla blodbaserade diagnostiska strategier.

Projektet har etablerats med en tydlig inriktning mot att bygga en långsiktig forskningsplattform. Inom denna ram har en välkarakteriserad patientkohort utvecklats, med systematisk och omfattande provinsamling samt detaljerad klinisk metadata. Kohorten omfattar både retrospektiva fall från 2009 och en pågående prospektiv inkludering av nya patienter, vilket möjliggör studier av sjukdomsförlopp och långsiktiga utfall.

Genom att integrera denna forskningsinfrastruktur med avancerade laboratorieanalyser, inklusive helgenomsekvensering, studerar vi samspelet mellan virusinfektion, immunrespons och genetisk predisposition. Projektet är tvärvetenskapligt och involverar både kliniska och prekliniska forskare inom flera specialiteter, med målet att bidra till mer individanpassad diagnostik och uppföljning.

Genetisk karaktärisering av Puumalavirus i Sverige

Puumalavirus orsakar sorkfeber hos människa, en infektionssjukdom som sprids via dammpartiklar kontaminerade av utsöndringar från skogssork. Sjukdomen är oftast mild, men kan i svårare fall leda till behov av intensivvård och dialys på grund av njurpåverkan. Dödligheten är cirka 0,5 %, men betydligt högre hos äldre. Infektionen är högendemisk i norra Sverige, men förekommer också längre söderut. Det saknas både effektiv behandling och vaccin, och dessutom finns närbesläktade hantavirus i andra delar av världen som orsakar allvarlig sjukdom med betydligt högre dödlighet.

I projektet studerar vi hur virusets genom förändras över tid och när det överförs från skogssork till människa. Vi kartlägger vilka genetiska varianter som cirkulerat historiskt och som finns i Sverige idag. Denna kunskap kan bidra till att identifiera virusvarianter med särskilt hög benägenhet att infektera människa samt bidra till ökad förståelse varför vissa individer blir svårt sjuka medan andra får lindriga eller inga symtom. Projektet sker i nära samarbete med forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och internationella partners.

Forskningssamarbeten

Vi samarbetar brett med kliniska och prekliniska forskare inom virologi och hjärt–kärlsjukdom, nationellt och internationellt, och välkomnar nya samarbeten.

Min bakgrund

Jag är läkare med inriktning mot kardiologi och har en bakgrund inom biomedicin. Jag har studerat virologi vid Princeton University och disputerade vid Karolinska Institutet med en avhandling om genetisk karakterisering av denguevirusisolat från barn i Kambodja. Efter disputationen arbetade jag som forskningsrådgivare inom global hälsa och infektionsmedicin vid Sida, med fokus på forskningsinstitutioner i länder söder om Sahara och i Bangladesh.

Idag är jag kliniskt verksam vid Hjärtcentrum och forskningsledare vid institutionerna för klinisk mikrobiologi samt folkhälsa och klinisk medicin. Min forskargrupp består av både kliniska och prekliniska doktorander och postdoktorer med olika akademiska bakgrunder och nationaliteter.