Elin Manker

Jag är universitetslektor i Konst- och bildvetenskap. Min forskning rör designhistoria och designteori, samt olika aspekter av modernitet från ca 1800 och framåt.

Sedan hösten 2024 driver jag ett treårigt forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet: "Blå blom" and the Alternative Modern. Heritagization in Design. Projektet undersöker design under 1900-talet som inte följer de modernistiska principerna men samtidigt är viktiga för producenterna. Gustavsbergs porslinsfabriks servis Blå blom är utgångspunkten och jag kommer att undersöka designfältet i ljuset av kritiska kulturarvsstudier och upphovsrättsfrågor.

I min senaste monografi, Selma Giöbel: Modern textil kring 1900 (2025, Appell förlag) undersöker jag textilt hantverk som ett mönsterskapande i skärningspunkten mellan flera rådande rörelser under förra sekelskiftet: internationalitet och nationalitet; hantverk-, handels- och konstnärsideal; tredimensionell och tvådimensionell design; liksom kvinnors möjligheter/begränsningar till yrkesutövning kring sekelskiftet i efterverkningarna av 1800-talets emancipation. Selma Giöbels (1843-1925) verksamhet som såväl textilformgivare som textilentreprenör (med våra dagars termer) är studiens utgångspunkt och exempel.

Bland mina senaste publikationer finns "Keramiken i rackstadkonstnärernas krets", ett antologikapitel i Rackstadkolonin. Stämningsmåler, konsthantverk och design (Sidén och Meister, red., 2025) samt att jag var redaktör och skribent i Materialitet. Teoretiska tillämpningar i konstvetenskap (4), 2023 (Manker och Snickare, red.). Boken riktar sig till studenter på grundnivå och innehåller sex kapitel författade av konstvetare i Sverige och USA vilka behandlar hur materialitet som teoretiskt perspektiv kan användas inom konstvetenskap och närliggande ämnen.

Jag disputerade hösten 2019 i Konstvetenskap vid Stockholms Universitet. I mitt avhandlingsprojekt, Förlagd form. Designkritik och designpraktik i Sverige 1860–1890, (Gidlunds förlag 2019) undersökte jag designprocesser kopplade till 1800-talets fabrikstillverkning. Avhandlingen uppehåller sig framför allt kring den typ av varuproduktion som framställs i ett eklektiskt formspråk och framhåller tidens formstrategi som en elementdesign verkande genom olika motivrepertoarer. Centralt för undersökningen är det flödande utbud av bilder som karaktäriserar moderniteten, här med mönsterblad publicerade i illustrerad press, handböcker och priskuranter som exempel. Starkt betydelsebärande för det svenska sammanhanget var också den tyska filosofiska estetiken i sin populariserade variant, vilken här identifieras och skrivs fram som populär estetik.