Den nationella debatten om ingenjörsutbildningarnas framtid har skärpts i takt med att Sveriges tekniska kompetensbrist blivit allt tydligare. Både politiker, industri och akademi är överens om att behovet av fler ingenjörer är akut och kompetensförsörjningen behöver ske i hela landet. Om detta skriver Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.
Under vinjetten Perspektiv på: ger ledningen vid Umeå universitet sin syn och perspektiv på aktuella frågor. Frågor som rör och berör akademins uppgifter och bidrag till utvecklingen av ett framstående och demokratiskt samhälle, i dag och i morgon.
Har du kommentarer till texterna kan du använda e-postadressen: perspektivpa@umu.se.
Det senaste året har den nationella debatten om ingenjörsutbildningarnas framtid blivit allt mer intensiv. Från flera håll – politiskt, industriellt och akademiskt – pekas samma sak ut: Sverige står inför en betydande kompetensbrist inom teknik och naturvetenskap. Om detta är nog de flesta överens. Men när Expressens ledarskribenter blandade ihop korten om regionalpolitik, söktryck och flyttmönster skrev jag och Thomas Wågberg, dekan vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, ett svar.
Sveriges lärosäten kan och vill ta ansvar för att utbilda ingenjörer som stärker och utvecklar svensk industri och näringsliv. Få kan väl ha missat den industriella expansionen och energiomställningen, som inte minst sker i norra Sverige. Expressens ledare menar att regionalpolitik inte ska styra var utbildningarna ges. Det är både rätt och fel. Regionala behov måste tillsammans med attraktivitet, studentunderlag och kvalitet ligga till grund för var utbildningar ska ges.
Men låt oss inte låtsas att regionala industri- och näringslivsbehov endast gäller norra Sverige – även storstadslärosäten har en viktig uppgift att kompetensförsörja regionalt, i exempelvis Stockholm och Göteborg.
Statistik från Statistiska centralbyrån, SCB, visar dessutom att studenter tenderar att arbeta i den region där de utbildat sig. Majoriteten av de som arbetar som civilingenjör i Västerbottens län har utbildat sig vid Umeå universitet, majoriteten av civilingenjörerna i Göteborgsregionen har utbildat sig vid Chalmers tekniska högskola och så vidare.
I debatten om ingenjörsprogrammens dimensionering och placering glöms ofta den viktiga forskningsöverbyggnaden. Kvalitet i utbildning kan inte reduceras till antagnings- och genomströmningsstatistik, även om den är viktig. Men en bred kompetens och att studenter utbildas av lärare som också forskar på området borgar för hög kvalitet. Umeå universitet har en stark och bred teknisk-naturvetenskaplig fakultet, som forskar och utbildar inom teknik och naturvetenskap, arkitektur, design och utbildningsvetenskap.
Expressens ledartext menar att Umeå universitet har svårt att fylla sina ingenjörsplatser. Det stämmer inte. Tack vare målmedvetet kvalitetsarbete och samarbete med näringslivet har Umeå universitet haft en makalös utveckling.
Antalet förstahandssökande till våra civilingenjörsprogram (2019–2025) har ökat med cirka 35 procent, och Umeå universitet är i dag Sveriges sjätte största lärosäte på ingenjörsprogram. Vi har i dag fler förstahandssökande till majoriteten av våra civilingenjörsprogram än vi kan anta. Därmed skulle vi, liksom KTH och Chalmers uttrycker i en debattartikel i DN, kunna ta in fler studenter, och de studenterna skulle ha goda förutsättningar att klara de utbildningar de sökt till och gå en ljus framtid på arbetsmarknaden till mötes.
Tora Holmberg, rektor Umeå universitet, torsdag 5 februari 2026
