Dalmatin: Umeå-studenterna som lever rockdrömmen

Umeåbandet Dalmatin: Ville Isakson Johnson, Karl Fjellborg och Ludvig Carlborg.

BildSamuel Petterson

Dalmatin drog som en frisk stormvind över svenska indiedansgolv med debutsingeln ”Festival” och det följande debutalbumet ”Ansiktet i gruset” förra året. P3 adderade låten direkt, GAFFA hyllade och bandet spelade snart på indiescener över hela Sverige. Inför ”det svåra” andra albumet har bandet, baserat i den klassiska indiestaden Umeå, stängt in sig i ett hus en hel sommar. Där har de tålmodigt destillerat fram essensen av ett perfekt popepos, mitt emellan det euforiska och det melankoliska.

Bandet möttes i Umeå under studietiden: Karl är färdig psykolog sedan januari, Ludvig studerar sista året på ämneslärarprogrammet i svenska och musik, och Ville studerar sista året på ämneslärarprogrammet i musik.

Dalmatin spelar nu på stora scener i Umeå, inte minst Valborg på Campus den 30 april 2025 och Brännbollsyran den 29 maj 2025. Men resan för Dalmatin slutar inte där.

Hur bildades Dalmatin och vad inspirerade er till att starta bandet?

– Dalmatin kom till genom att vi hade varsitt soloprojekt och började arrangera spelningar tillsammans. Det dröjde inte så länge innan vi började snacka om göra någonting ihop för att kunna fokusera på musiken mer helhjärtat och seriöst. Vi alla kände nog att vissa delar av att driva våra soloprojekt fick lida eftersom det är så himla mycket att ta hänsyn till och få gjort. Genom att slå ihop våra huvuden kunde vi skriva bättre låtar och även dela upp olika ansvarsområden. Nu är vi ett lag där vi har olika roller som ligger utanför att skriva och producera låtar. Det gör att ribban kan läggas på en betydligt högre nivå, och det är SÅ mycket roligare att göra en sån här sak tillsammans med andra än att göra det på egen hand. 

Vad har ni för process när ni skriver och producerar era låtar?

– Det kan se lite olika ut. Det kan vara att någon kommer med en liten idé eller till och med en hel låt för att sedan låta resterande få komma med input och ideér. Ibland får vi feeling och skriver en låt från scratch också. När vi producerar är alla högst involverade, det gör vi tillsammans för att sedan spela in låten så som vi vill ha den. Nu har vi fått ganska tydliga roller när vi sitter och producerar. Karl sköter datorn, Ville spelar och Ludvig sköter tekniken, även fast det också kan variera såklart. 

Hur ser ni på er framtid som musiker och som band?

– Kortsiktigt så ser vi framemot att släppa vår nya platta som kommer i höst. Vi är också ute och spelar en hel del under våren och sommaren och det ska bli skoj. Tittar man lite längre fram så är vi i en ganska ny fas i livet allihopa. Alla är snart färdigutbildade och arbetslivet står oss runt hörnet, men vi har en dröm om att vi ska kunna jobba deltid med Dalmatin på något vänster. Förutom att ha vårt egna band tycker vi också att det hade varit sjukt kul att få hjälpa andra artister och band att skriva och producera låtar eller vad det nu skulle kunna vara. Det är inte som att vi är superproffs på allt, men vi kämpar på och har lärt oss väldigt mycket längs vägen som vi gärna delar med oss av. Det vi vet idag hade vi ingen aning om när vi höll på med våra egna soloprojekt och hade rockdrömmar. 

Vilka råd skulle ni ge till studenter som skulle vilja satsa på sin musikkarriär?

– Ta hjälp av andra människor! Man kan fråga nära och kära som har olika expertisområden. Det kan vara alltifrån att skriva en presstext, ta foton, filma, skriva låtar, företagande, branschkunskap, med mera. Man ska inte heller vara rädd att höra av sig till folk man inte känner. Det finns ingen som blir irriterad över det. Det är ungefär som att fråga ut någon på dejt. Även om det blir ett nej så blir ju personen som får frågan väldigt smickrad och glad. Även fast det kan kännas väldigt läskigt hehe.