”SOLH hjälper mig att skydda mina forskningsresultat så att de kan implementeras och bidra till förändring.”

Forskning om hälsa, livsstil och hållbara beteendeförändringar

Elin är verksam vid Institutionen för Samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet där hon forskar inom ämnesområdet livsbalans, arbetsliv och hälsa. Just nu fokuserar Elins forskning på poliser och deras livsbalans, där hon tar fram ett metodstöd med titeln MinLivsbalans. Projektet baseras på Elins doktorsavhandling som genomfördes 2020–2024. Utöver sin forskning är hon även studierektor på Idrottsfysiologprogrammet och programansvarig studierektor på Arbetsterapeutprogrammet.

MinLivsbalans kombinerar stöd för beteendeförändring med organisatorisk förankring, där Polismyndighetens vilja att arbeta med hälsofrämjande arbetssätt i verksamheten är en viktig del. Verktyget innehåller bland annat självreflektion och metoder för att synliggöra och påverka vardagsmönster som har betydelse för både fysisk, psykisk och social hälsa, exempelvis återhämtning, stress, träningsvanor, sociala relationer, samt andra risk- och friskfaktorer i vardagen. Drivkraften bakom Elins arbete är tydlig: att skapa konkret nytta. Via Support Office for Life Science & Health (SOLH) får Elin rådgivning för att skydda sina forskningsresultat för att säkerställa att forskningen ska kunna användas.

För mig är det viktigt att forskning implementeras i en verksamhet.

"Jag vill bidra med forskning som går att använda. Det är motiverande att arbeta med något som blir konkret och som kan göra en faktisk skillnad i verksamheten,” säger Elin.

Samverkan mellan universitet och myndighet

Projektet genomförs i nära samverkan mellan universitet och myndighet. Det är många viktiga aktörer inblandade i arbetet. Från Polismyndigheten Region Nord deltar bland annat poliser, fackliga ombud, arbetsmiljöombud, HR-personal och chefer på olika nivåer inom polisregionen. Under hösten kommer metodstödet pilottestas inom Polismyndigheten som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Denna insats bidrar till att metodstödet kan utformas för att vara relevant för målgruppen.

”Det är viktigt att de verktyg som finns i metodstödet ska vara relevanta för användarna, annars kommer det inte nyttjas. För att verktyget inte ska hamna undangömt i en byrålåda är det viktigt att behovet styr lösningen. Vi vet vad behovet är, men inte exakt hur resultatet kommer se ut,” förklarar Elin.

För användare kommer metodstödet kunna bidra till mer strukturerat och kontinuerligt stöd i arbetet med livsstilsrelaterade förändringar, i en kontext där stigma och låg hjälpsökandegrad annars kan försvåra tidigt stöd. För verksamheten kan det skapa förutsättningar för ett etiskt hållbart och skalbart stöd inom arbetsmiljöarbetet.

Elin Granholm Valmari forskar om poliser och deras livsbalans.

BildJenny Karlsson

Stöd för att driva projektet framåt

En utmaning som Elin har behövt bemöta är svårigheten att hitta finansiering för projektet. Hon förklarar att det är många som man konkurrerar med när man söker medel. Elin såg via Umeå universitets forskarwebb att det fanns möjlighet att söka medel för att få stöd via SOLH. Nyligen beviljades projektet verifieringsmedel för att kunna vidareutveckla metodstödet.

Elin berättar att det finns önskemål om att i nästa steg ta fram en digitaliserad version av metodstödet. En viktig del i arbetet blir då att utreda hur en sådan lösning kan fungera i Polismyndighetens komplexa verksamhetsmiljö, där frågor om säkerhet, dataskydd, rättigheter och hantering av information är centrala. Här blir stödet från SOLH, med rådgivning kring immateriella rättigheter och nyttiggörande, särskilt betydelsefullt. Hon framhåller att det är svårt att navigera i de områden där hon själv saknar kunskap.

”Jag är tacksam över att kunna få hjälp med de juridiska frågorna så att jag inte gör arbete som inte går att använda sen. Jag är inte insatt inom det området, så det är väldigt värdefullt att få resonera med någon som är insatt för att få vägledning kring hur man ska navigera rätt.”