Ett jobb att växa i

Det kan tyckas vara två mycket olika yrkesval. Men att han inte började på polishögskola berodde på att han var för ung för att söka in på utbildningen.

- Jag ville jobba med att hjälpa människor och med teknik, så jag valde att börja plugga till röntgensjuksköterska och flyttade då till Växjö.

Att utvecklas i jobbet

Under studietiden fortsatte han ett tag söka in på polishögskolan, men insåg vartefter att han trivdes med den utbildning han gick.

- Jag gillade kombinationen människor och teknik, men jag gillade också arbetet med exempelvis strålsäkerhet och bildoptimering. Jag visste också att detta var ett arbete i ständig förändring och just det, att fortsätta utvecklas i jobbet, lockade mig.

Tre dagar efter examen började Anton jobba i Örnsköldsvik. Hans fru blev klar sjuksköterska samtidigt, så de flyttade uppåt och hemåt. Där fick han jobba brett med flera tekniker inom radiologin, bland annat magnetisk resonanstomografi (MRT), även kallad magnetkamera. Och MRT väckte ett särskilt intresse hos Anton.

Med magnetkameran undersöks framför allt olika mjukdelar i kroppen. MR ger inga skadliga röntgenstrålar och ger en mycket bra bildkontrast mellan olika vävnader liksom bilder med hög upplösning och i 3D. Tekniken kan undersöka nästan alla kroppens organ, och utreder t.ex. diskbråck, muskel- och ligamentskador, tumörer och stroke.

MR – en underlig värld

-  MR är en så stor, egen och underlig värld. Jag ville veta mer, det var superroligt!

Han fick efter ett år på jobbet delat ansvar för MR-enheten och sökte en distanskurs för att fördjupa sina kunskaper.

- Jag grottade ner mig allt mer och började efter några år läsa en magister i MRT, vid Karolinska Institutet. Dels för jag var vetgirig men också för att jag ville vara specialistkunnig i mitt jobb.

Nära samarbete

Röntgensjuksköterskor har ett mycket nära samarbete med läkarna.

- Vi röntgensjuksköterskor ansvarar för de flesta patientundersökningarna, med omhändertagande och bildtagning som ska hålla diagnostisk kvalitet, medan radiologerna tolkar bilderna. Det är viktigt att vi förstår varandra och känner till vad som behövs vid undersökningarna.

- Vi ska kunna preliminärbedöma om bilderna ger så pass mycket information att vi kan överlämna dem till radiologerna som sedan ska diagnostisera.

Vill utveckla vårdkvaliteten

Efter nio år i yrket valde Anton att söka sig mot forskning. Han jobbar på röntgen i Örnsköldsvik en dag i veckan, resten ägnar han sig åt forskning på Umeå universitet.

Jag ville fortsätta att arbeta med kvalitet och utveckling

- Jag älskade att jobba med det jag gjorde, men kände att jag ville fortsätta att arbeta med kvalitet och utveckling. Något som kan komma till nytta för både patienter och personal.

Anton kommer i sin forskning att jobba med bullernivåerna vid magnetkameran. Ljudnivån är idag så pass hög att patienterna har hörselkåpor på sig under undersökningen.

- Vi kan erbjuda tystare bildtagning, men det kan bli på bekostnad av kvaliteten på bilderna.

Det höga ljudet uppstår när ström skickas in i metalltrådslindade spolar för att skapa utanpåliggande magnetfält. Det skapar vibrationer i samma frekvens som vi uppfattar ljud. Det finns lösningar för hur strömmarna kan skickas så att de drastiska vibrationerna minskar, men det är inte utvärderat i stor skala.

- Jag trivs fantastisk bra, det är en ynnest att i jobbet få lära sig mer.

Något av ett nav i sjukhuset

Innan utbildningen visste Anton egentligen inte vad jobbet som röntgensjuksköterska innebar. Men praktik ligger redan tidigt i utbildningen, vilket ger en bra förståelse för de stora skillnaderna mellan olika undersökningsmetoder men också hur central patienten är.

- Röntgen är något av ett nav i sjukhuset där många patienter passerar innan fortsatt vård. Vi har mycket samarbete med personal vid andra enheter, inte minst akutsjukvården. Möjligheten att kunna jobba brett eller specialisera sig inom en särskild teknik är otroligt givande.

Ett jobb att växa i, helt enkelt.