"ESS-modellen har hjälpt mig att lägga energin där den verkligen behövs.”

Forskning om livets slut

Malin Eneslätt är universitetslektor i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet och verksam som forskare vid Institutionen för hälsa, lärande och teknik. Hon har en bakgrund som sjuksköterska och över 13 års erfarenhet som lärare på sjuksköterskeprogrammet vid universitetet.

Hennes forskning fokuserar på att öka beredskapen för att bemöta frågor kring död, döende, och sorg. Centralt i arbetet är utvecklingen av metoder och verktyg som kan underlätta samtal om livets slut. Det har bland annat resulterat i DöBra-kortleken som innehåller 37 påståenden om sådant som kan vara viktigt för en i livets slutskede. Några exempel på teman är ”att vara fri från smärta”, ”att ha ordning på min ekonomi” och ”att ha mina närmaste kring mig”. Kortleken används som ett samtalsstöd för reflektion och dialog.

Malin kom i kontakt med SOLH via ett mailutskick om möjligheten att få stöd i att utveckla sin forskargrupp eller sitt forskningsområde.

"Jag tyckte att det lät intressant och det passade dessutom bra i tid då jag under den perioden funderade på hur jag skulle gå vidare för att bygga upp min forskning."

I början visste jag inte exakt vad jag kunde få stöd med från SOLH, men chansen att kunna utveckla min forskargrupp fångade min uppmärksamhet.

Aktuella satsningar och kommande projekt

Just nu arbetar Malin med tre huvudsakliga fokusområden: digitalisering av DöBra-kortleken, arbete mot glesbygd och nära vård vid livets slut, samt det EU-finansierade projektet Compassionate workplaces.

Syftet med att digitalisera DöBra-kortleken är att kunna sprida verktyget i ytterligare ett format och nå ut till fler personer. Genom att öka tillgängligheten ska alla som vill reflektera kring livets slut kunna få möjlighet att göra det. Att digitalisera verktyget innebär dessutom att verktyget kan få fler funktioner, som möjlighet till dokumentation.

Malin är också aktuell med arbete kring att förbättra nära vård vid livets slut med fokus på glesbygd. Även här är DöBra-kortleken ett viktigt verktyg.

”En del saker kräver insatser från hälso- och sjukvården, men i vissa fall kan även grannar, föreningar och andra personer hjälpa för stötta varandra i svåra händelser i livet,” säger Malin.

Det EU‑finansierade projektet Compassionate Workplaces fokuserar på hur arbetsplatser kan stötta medarbetare vid svåra livshändelser och i livets slutskeden. Inom kort inleds även det relaterade projektet Compassionate Schools, som syftar till att lyfta existentiella frågor om liv och död bland skolelever. Malin betonar vikten av att skapa utrymme för reflektion kring dessa frågor även bland yngre personer.

Så har ESS‑modellen stärkt Malins forskning

Malin har fått stöd främst utifrån ESS-modellen som är en metod som har utvecklats vid LTU för att hjälpa forskare att stärka sitt forskningsområde. Arbetet enligt ESS‑modellen har inneburit en strategisk plan med regelbundna träffar för utförande och uppföljning tillsammans med forskningsstöd från LTU.

”Jag har fått hjälp med att identifiera mina styrkor och var jag behöver lägga mer fokus. Det är lätt att främst göra det man redan är bra på och tycker är roligt. Arbetet utifrån ESS‑modellen har hjälpt mig att lägga energin där den verkligen behövs,” säger Malin.

Modellen är ett användbart verktyg för att hjälpa forskare att ta ett steg tillbaka och få perspektiv på vilka områden som de behöver fokusera på för att stärka. Idag används modellen av forskare vid universiteten både i Umeå och Luleå.

Tillsammans med forskare eller forskargrupper utformas en skräddarsydd handlingsplan. 

"Handlingsplanen anpassas utifrån de unika förutsättningarna för varje forskningsområde med tydliga mål för att främja extern finansiering, samverkan, forskningskommunikation och samhällspåverkan," säger Sabine Mayer, projektledare vid LTU.

”Det har varit värdefullt att få hjälp med att fundera strategiskt kring hur jag lägger upp min forskning. Att få se vad jag redan gör och har gjort, och att jag faktiskt rör mig framåt,” framhåller Malin.

Inom ramen för ESS‑arbetet har hon också fått stöd i att utveckla sitt internationella nätverk genom att diskutera samverkansmöjligheter och att titta på olika finansieringsmöjligheter.

Verifieringsmedel möjliggjorde nästa steg

Utöver ESS‑arbetet har Malin även fått verifieringsmedel via en utlysning från SOLH för att ge stöd till digitaliseringen av DöBra‑kortleken. Medlen möjliggjorde bland annat översättning till minoritetsspråk som samiska och meänkieli – ett viktigt steg för att nå fler grupper.

”Jag arbetar med deltagande aktionsforskning och i nära dialog med civilsamhället. Därifrån kom idén om att översätta det digitala verktyget till minoritetsspråk, och verifieringsmedlen gjorde det möjligt att ta nästa steg,” säger Malin.

Sammanfattningsvis lyfter Malin fram det strategiska perspektivet som den största vinsten.

”Att SOLH och ESS-modellen har hjälpt mig att tänka strategiskt kring hur jag ska lägga mina resurser har varit väldigt hjälpsamt. Det har också varit särskilt värdefullt för mig som är på ett tekniskt universitet där man arbetar nära industrin att SOLH har ett fokus på Life Science.”