Forskningsvistelse i Tyskland språngbräda till fortsatt karriär

Välkommen tillbaka – hur har du haft det i Heidelberg?

– Tack! Den har varit väldigt givande och mycket välbehövligt. Den var min första resa utomlands efter pandemin. Jag uppskattade återigen hur stort värde som ligger i möjligheten att kunna resa fritt och bli exponerad för nya miljöer och lära känna nya människor. Därtill var det super att ha möjligheten att förbereda sig och ladda inför disputation här nere i Heidelberg där det var varmt, och de första inhemska jordgubbar blev mogna medan jag var där.

– Människorna i Tyskland var väldigt välkomnande och jag kände mig väldigt väl omhändertagen både av kollegorna på universitet och av mina hyresvärdar. Extra plus var den vackra blommande naturen och de många vandringsleder där jag kunde reflektera över min forskning.

Vad var syftet med resan?

– Främst att nätverka och hitta synergier mellan vår forskning som skulle leda till internationell postdoc-ansökan. Syftet var även att få presentera mitt eget arbete på ett seminarium, och att förbereda inför disputation.

Har besöket i Heidelberg varit givande?

– Ja, absolut. Jag har lärt mig mycket och kunnat uppnå de uppsatta syftena. 

Berätta mer om ditt avhandlingsarbete – vad handlar din forskning om?

– Mitt avhandlingsarbete är transdisciplinär och inkluderar hälsa, ekonomi och miljö. De första två delarna tillämpar nuvarande state-of-the art hälsokonsekvensberäkningar och beräknar de ekonomiska effekterna av framtida hållbara transportlösningar i urbana miljöer. I de två senare arbetena försöker vi skapa underlag för att förbättra de epidemiologiska hälsokonsekvensberäkningarna i relation till luftföroreningar. Först undersökte vi vilket tidsfönster av exponering som har störst betydelse för insjuknande i ischemisk hjärtsjukdom. I det sista arbetet skattade vi risken för korttidssjukfrånvaro (<14dagar) i relation till luftföroreningar.

Hur tror du att ditt arbete kan komma till användning framöver?

– Jag hoppas att dessa exempel på användningen av hälsokonsekvensberäkningar i scenarioarbetarna ska leda till ökad användning av sådana beräkningar – både i forskning och i praktiken när man planerar hållbara städer. Sedan hoppas vi kunna bidra med en riskskattning för sjukfrånvaro som ersättning för den gamla i internationella (e.g. WHO) hälsokonsekvensberäkningar för luftföroreningar.

Jag hoppas att mina hälsokonsekvensberäkningar ska användas mer - både i forskning och i praktiken när man planerar hållbara städer.

Vad är det som driver dig i din forskning? Varför valde du att börja forska?

– Det största drivkraften tror jag är att jag utmanas hela tiden av forskningen för att det är så komplext. Därför behöver jag utöka mina kunskaper men också utveckla mig själv som person. Det håller mig på tårna hela tiden, och jag gillar den gemenskapen och ansvarsfördelningen som uppstår.

Vad har du för planer efter att du disputerat? Har du något drömprojekt som du vill förverkliga?

– Jag drömmer lite försiktigt om att kunna fortsätta forska och kunna söka internationella postdoc-medel i samarbete med Heidelberguniversitetet.

Vilken bakgrund har du? Utbildning? Vad gjorde du innan du började på Umeå universitet?

– Jag är utbildad sjuksköterska och jobbade på intensiven i Estland. Sedan sökte jag vidareutbildning i Sverige och blev accepterad på mastersprogrammet i Folkhälsa med inriktning mot ekonomi här i Umeå. Tack vare en lycklig slump introducerades jag till Johan Sommar av Hans Orru. Johan blev sedan min handledare för min masteruppsats och det var dörröppnaren för mig till forskningen inom Avdelningen för hållbar hälsa.

Vad gör du helst när du är ledig?

– Jag gillar att gå ut och uppleva. Det kan vara antigen en vandringstur, konsert, utställning eller middag ute på en restaurang. Jag skulle rekommendera alla att åka till Estland - fråga mig gärna om tips!

Ibland är det allra bäst att sitta på soffan och läsa en bok.

Har du en okänd färdighet – något du är bra på?

– Att baka surdegsbröd är jag riktigt bra på!