"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Par som tar selfie framför Höga kusten-bron i solnedgång.
Publicerad: 2025-11-18 Uppdaterad: 2025-11-25, 16:08

Från Harvard till Umeå

PORTRÄTT Nan Du fick möjlighet att åka på en predoc-vistelse inom ramen för den Nationella forskarskolan i allmänmedicin. Det bar av från Boston, USA till Umeå universitet.

Bild: Nan Du
Par som tar selfie framför Höga kusten-bron i solnedgång.

Hur hade du det under din forskningsvistelse i Umeå?

– Jag har haft det bra! Den senaste månaden har varit underbar i Sverige. Jag har verkligen uppskattat möjligheten och kunde inte vara mer tacksam för det fantastiska och välkomnande forskarteamet vid Umeå universitet.

Vad var syftet med resan?

– Syftet med min resa var att få praktisk erfarenhet av de omfattande registerdatabaserna via Swedish Initiative for Research on Microdata in the Social and Medical Sciences. Mitt huvudsakliga mål var att utveckla expertis i att analysera och använda stora nationella databaser för folkhälsoforskning, och jag var särskilt intresserad av celiakiregistret. Jag tillämpade epidemiologiska metoder för att undersöka potentiella samband mellan tidig barndomsexponering för grönområden och risken att utveckla celiaki.

Tycker du att din vistelse varit givande?

– Resan har varit otroligt givande och lärorik, både personligt och professionellt. Jag upptäckte att engagemang med kollegor i en ny miljö breddade mitt perspektiv, eftersom det belyste hur olika människor formulerar och närmar sig forskningsfrågor. Denna erfarenhet gav mig också en djupare förståelse för det svenska sjukvårdssystemet. Jag uppskattade särskilt möjligheten att skugga barnläkare i Umeå, där jag observerade klinisk praxis samt endoskopiprocedurer. Jag uppskattade möjligheten att delta i eftertänksamma diskussioner om variationer i hanteringen av celiaki (serologisk diagnos vs. endoskopi). Dessutom fick jag praktisk erfarenhet av att arbeta med registerdatabasen under den utmärkta handledningen av Anna Myleus, och jag kunde genomföra ett sidoprojekt som utforskade skillnader i tidig exponering bland barn med kliniskt diagnostiserad och screening av upptäckt celiaki via ETICS-databasen. Utöver de akademiska och kliniska delarna av resan värderade jag verkligen möjligheten att uppleva vardagslivet i Umeå, Sverige – allt från att lära mig om lokala traditioner (fika, båttävlingar över universitetets damm), prova all svensk mat via sjukhusets kafeteria till att interagera med kollegor på den dagliga fikat.  

Berätta mer om den forskning du gjort där – vad handlade det om?

– Självklart! Celiaki är ett livslångt immunmedierat tillstånd, som ofta utvecklas i barndomen och utlöses av glutenintag hos genetiskt mottagliga individer. Även om 30–40 % av befolkningen bär på en predisponerande HLA-DQ2/DQ8-gen, är det bara cirka 3 % som exponeras för gluten som kommer att utveckla celiaki, vilket understryker vikten av miljöfaktorer för dess patogener. Exponering för grönområden – definierad som mängden omgivande vegetation – har kopplats till flera pediatriska hälsoutfall, såsom fetma, psykisk ohälsa, astma och andra allergiska sjukdomar. Detta potentiellt via vägar relaterade till motion, social interaktion, mikrobiomdiversitet och filtrering av föroreningar. Nyare bevis tyder också på en skyddande roll för grönområdes-IBD. Mitt projekt syftade till att utvärdera om exponering för grönområden i bostadsmiljöer i tidig barndom är kopplat till risken att utveckla celiaki. Vi tillämpade standard- och mixed-effects Cox-proportionella hazardmodeller på en kohort av svenska barn födda mellan 2010 och 2017, med justering för viktiga kovariat inklusive kön, antibiotikaanvändning i barndomen, virusinfektionshistorik, föräldrars utbildning och inkomst.

Hur tror du att den här resan kan bidra till ditt fortsatta arbete?

– Denna forskning var avgörande för att stärka mina epidemiologiska färdigheter och gav värdefull erfarenhet av att använda stora databaser för att undersöka grönområdens potentiella roll i utvecklingen av celiaki. Jag är ivrig att fortsätta projektet genom att förlänga studieperioden från 2010–2017 till 2010–2024 och genom att arbeta med validering av celiakidiagnoser med hjälp av ICD-10-koder.

Var det något som inte gick som du hade tänkt? Något som överraskade dig?

– Det var vissa förseningar i åtkomsten till SIMSAM-datan, vilket innebar att jag i slutändan bara hade några dagar på mig att slutföra analysen. Med det sagt skapade denna utmaning också en oväntad möjlighet att arbeta med en annan celiakidatabas och genomföra ett mindre projekt som undersöker tidiga miljöexponeringar och skillnader mellan kliniskt diagnostiserad och screening av upptäckt celiaki. Denna erfarenhet var ovärderlig, eftersom den hjälpte mig att bli mer bekant med svenska datastrukturer och frågeformulär, vilket i sin tur gjorde det möjligt för mig att arbeta mer effektivt när SIMSAM-data blev tillgänglig.

positivt överraskad av värdet av den svenska traditionen med fikapauser

På ett personlig plan, blev jag positivt överraskad av värdet av den svenska traditionen med fikapauser. Att ta denna tid för att pausa och knyta kontakter med kollegor främjade inte bara samarbetet utan ökade också min produktivitet – en praktik jag ser fram emot att ta med mig tillbaka till USA.  

Vad var den största skillnaden mellan din hemmiljö på Harvard och forskningsmiljön i Umeå? 

– En av de största skillnaderna jag märkte mellan min heminstitution och forskningsmiljön i Sverige var effektiviteten i att initiera projekt. På min heminstitution innebär det oftast omfattande byråkrati att starta forskning, inklusive obligatoriska utbildningsmoduler, omfattande pappersarbete och flera godkännanden från kommittéer. Jag misstänker att Anna skulle skratta åt min reaktion, men jag uppskattade verkligen de strömlinjeformade processerna i Sverige, som möjliggjorde en mer direkt och produktiv forskningsupplevelse.  

Har du något tips till andra som är sugna på att göra en pre-doc?

– Var nyfiken, var flexibilel och glöm inte att fråga runt efter det bästa kaféet/konditoriet.

Vad gjorde du helst på din lediga tid i Umeå?

– På min fritid i Umeå tyckte jag om att promenera och utforska skogarna – ibland leta efter blåbär – och på kvällarna försökte jag få en skymt av norrskenet (tyvärr inget under detta besök). Jag älskade också att prova lokala maträtter, särskilt choklad och gelégodis.  

Snabba fakta

Titel: doktorand, läkare

Hemuniversitetet: Pediatrisk gastroenterologi, hepatologi och nutrition vid Bostons barnsjukhus, Harvards universitet. Boston, USA.

Universitet för forskningsvistelse: Umeå universitet

Handledare: Lektor, ST-läkare Anna Myleus

Lunchfavorit: Fisksoppa, svenska köttbullar med lingonsylt

Inspiration jag tar med mig: Att bli bättre på att ta fikaraster 

 

Nationella forskarskolan i allmänmedicin

Nationella forskarskolan i allmänmedicin - 15 år av inflytande