Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 17 september 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 14 aug, 2020

Gäddor – överlevare i en föränderlig miljö?

REPORTAGE Kustlevande gäddor har studerats i området runt Kalmar och på Öland, och stora genetiska skillnader har påvisats inom det som tidigare betraktades som en population. Gäddans förmåga att anpassa sig till en varierande miljö kan vara dess nyckel till överlevnad.

Text: Kristina Viklund

Gäddan har en nyckelroll i sötvatten och brackvatten över hela norra halvklotet. Den är stor och långlivad, och kan som toppredator reglera lägre nivåer i födoväven. Gäddan har dessutom ett stort värde för både kommersiellt fiske och sportfiske.

Den kustlevande gäddan lever i blandade populationer under den tid på året då de äter upp sig i kustvattnen. När det blir dags för lek delar gäddorna upp sig. Ungefär hälften av gäddorna i området stannar i kustområdets bräckta vatten när det är dags för lek, medan hälften vandrar upp i sötvatten för att leka. De gäddor som vandrar upp i sötvatten har en stark drift att söka sig till det område där de ursprungligen kläcktes. Gäddorna som vandrar upp i sötvatten delar därför upp sig i en mängd populationer.

Anpassade till miljön

Den låga salthalten i Östersjön innebär att många arter lever på gränsen av sin utbredning. Det gäller både sötvattensarter och marina arter. Under senare tid har specifika brackvattenpopulationer påvisats för många arter, och i en del fall har anpassning till brackvattenmiljön gått så långt att det utvecklats separata arter. Redan i fjolårets årsrapport för EcoChange visade forskarna på salthaltens betydelse för de beteendemässiga och morfologiska skillnader som upptäckts hos gäddorna.

Genetiskt olika

EcoChangeforskarna har arbetat vidare med frågor kring gäddornas förmåga att anpassa sig till skilda miljöförhållanden, och har nu även kunna visa på genetiska skillnader mellan gäddorna. De gäddor som leker i sötvatten skiljer sig tydligt från de som stannar kvar i brackvattenmiljön vid lek. Det finns även tydliga genetiska skillnader mellan gäddor som lever vid fastlandskusten jämfört med de som lever vid kusten runt Öland. Genetiska skillnader har också upptäckts mellan gäddor som leker i olika vattendrag, även om lekområdena bara ligger några kilometer från varandra.

Skiljs åt av barriärer

För att dessa skillnader ska kunna uppstå krävs barriärer som gör att inte populationerna blandas vid leken. När det gäller gäddorna består inte dessa barriärer av fysiska hinder. Gäddorna kan vandra upp i vilket sötvatten som helst, och de lever tillsammans under en stor del av året. För gäddornas del verkar barriären istället vara en kombination av stort avstånd mellan populationerna, anpassningar till olika miljöförhållanden och att gäddorna har en stark drift att söka sig tillbaka till det område där de en gång kläcktes när det är dags för lek.

Temperaturanpassade gäddfamiljer

I fjolårets årsrapport för EcoChange rapporterades det om gäddornas anpassning till olika salthalter. Forskarna har nu gått vidare, och har även undersökt gäddpopulationernas anpassning till olika temperaturförhållanden. Två områden har studerats, den ena på fastlandet norr om Kalmar och den andra på Öland. Vid en snabb anblick verkar vattentemperaturerna i våtmarkerna där gäddorna leker vara relativt lika under året. Det finns dock en stor skillnad mellan de två områdena: I det ena området torkar det rinnande vatten som förbinder våtmarken med havet ut tidigt, vilket gör att gäddor som leker i detta område tvingas leka tidigt på säsongen för att sedan kunna vandra tillbaka till havet. Därför kommer dessa gäddor att leka vid betydligt lägre temperaturer, och rom och yngel kommer att utsättas för låga temperaturer. Frågan är hur de olika populationerna anpassat sig efter de olika temperaturförhållandena de utsätts för under leken, och vilken inneboende förmåga de har att klara en föränderlig miljö.

Genom att utsätta rom och yngel från de olika populationerna för olika temperaturer växte bilden fram av gäddor som inte bara anpassat sig på populationsnivå, utan till och med på familjenivå. De gäddor som tvingades leka vid lägre temperaturer visade sig ha anpassat sig efter dessa förhållanden, så att deras ägg kläcktes och ynglen överlevde och växte bättre vid låga temperaturer jämfört med gäddor som lekte vid högre temperaturer.

Viktig kunskap för förvaltning

Populationerna av gädda i kustområdena har minskat, och en rad åtgärder har satts in för att få tillbaka starka bestånd av denna viktiga rovfisk. Våtmarker som är lämpliga för gäddlek har återskapats, och i vissa fall har man också satt ut gäddyngel i hopp om att det ska stärka populationerna. Men för att åtgärderna ska få önskad effekt krävs att man känner till vad som styr fiskpopulationernas struktur i dessa områden. I många fall har tidigare beslut om åtgärder tagits grundade på antagandet att de kustlevande gäddorna tillhör en och samma population. De detaljerade studier som genomförts ger en helt annan bild, med en mängd olika, genetiskt skilda populationer av kustlevande gädda.

Framtida överlevare?

Klimatförändringarna påverkar redan hav och kustområden, och vi vet att ekosystemen kommer att utsättas för stora förändringar. Generellt ökar temperaturen i haven, men på en lokal skala kan exempelvis gäddpopulationer bli tvungna att klara av att leka vid lägre, inte högre, temperaturer. Detta kan orsakas av större variationer i väderförhållanden och ökande frekvens av torrperioder. Det verkar som om den kustlevande gäddan har en inneboende förmåga till anpassning, som gör att den kan överleva även i en förändrad miljö. Helt avgörande är dock att förvaltningen av dessa gäddpopulationer tar hänsyn till detta, så att den genetiska variation som finns bland den kustlevande gäddan bibehålls.

 

Artikeln är tidigare publicerad i EcoChange årsrapport 2018, och baseras på följande vetenskapliga artiklar:

Nordahl, Oscar; Koch-Schmidt, Per; Sunde, Johanna; et al. 2019. Genetic differentiation between and within ecotypes of pike (Esox lucius) in the Baltic Sea. Aquatic conservation.

Sunde, Johanna; Larsson, Per; Forsman, Anders 2019. Adaptations of early development to local spawning temperature in anadromous populations of pike (Esox lucius). BMC Evolutionary Biology, BMC 2019, Vol. 19.